1 En mandatperiod har gått. Hur har stämningen i partiet varit?

- I partiet har den varit bra. Visst, vi har hittat en del under den gångna mandatperioden som inte skulle ha varit där, och som är borta nu. Det är tufft när man upptäcker att man har folk med fel åsikter bland sina egna. Den biten är inte rolig för något parti.

Fast det händer oftare hos er än hos andra partier.

- Vi är ett yngre parti, vi har haft problem att rekrytera folk och det har gjort att folk som inte kan komma in någon annanstans kanske har försökt hos oss.

Men ni är det enda riksdagspartiet som har bildats av företrädare med bakgrund inom bland annat nazismen. Kan man bara förklara era problem med att ni är ett ungt parti?

- Nej, alla partier har sin historia och vår är lite yngre än andras historia. Och det är när de interna problemen kommer man verkligen tycker att man arbetar i motvind.

Er före detta ordförande kopplades för ett par år sedan till ett nätkonto som bland annat liknade mörkhyade människor vid cirkusdjur. Hur känns det att vara en framträdande politiker i ett sådant parti när det händer?

- Det är jättejobbigt. Det finns fortfarande en och annan kvar men vi skickar medlemsärenden till riksorganisationen direkt när vi hittar någonting.

Annons

2 Vilka är era viktigaste valfrågor lokalt?

- Ansvarsfull hantering av skattebetalarnas pengar, bättre trafiksituation och förbättrade skolresultat. En del av välfärdens kärna fungerar sämre och sämre. Vi har köerna i vården, och så har vi sjunkande skolresultat, och där är jag av den åsikten att man kanske inte bara kan fylla på med pengar utan man måste fundera över om man arbetar på rätt sätt.

I ert valmanifest kopplar ni ihop välfärden med invandring på olika sätt. Tror du att skolresultaten och vården skulle bli bättre om asylinvandringen minskade?

- Belastningen på skola och omsorg minskar ju med antalet människor som behöver den. De senaste fem, tio åren har vi haft en stor flykting- och asylinvandring. Man har ju till nöds kunnat skapa bostäder, men man har inte byggt ut vården och skolan på samma sätt, för det tar ju mycket längre tid. När det kommer elever som knappt kan ett ord svenska blir det en jättebelastning både för läraren och klassen som helhet. Där har de volymerna en betydelse.

Ändå lyckas man skaka fram skol- och förskoleplatser.

- Med betoningen på skaka fram, ja. Man såg ju tendenserna länge att det kom fler och fler hit, men man valde att blunda för det. När det gäller skolresultaten så är det otroligt viktigt med språket, att alla kan tala en acceptabel svenska, det är grunden i att kunna vara delaktig i samhället.

Ni vill slopa modersmålsundervisning i Jönköping.

- Ja, och i stället vill vi lägga pengarna på svenskundervisning.

Det finns ju forskning som visar att man blir bättre på svenska om man är bra på sitt modersmål.

- Ja, men hur långt går vårt åtagande? Vi har ju en del forskning som är ganska unik för Sverige. Vi kanske skulle titta lite mer på hur man ställer sig i andra länder.

Nämn ett land som är bättre.

- De stora invandringsländerna; Kanada, Australien, USA. De ser ju på de här frågorna på ett helt annat sätt, framför allt Australien och Kanada.

Australien tar ju knappt emot några flyktingar. De skickar ju ut dem på en ö som i praktiken blir som ett fängelse.

- Ja, men ser man till ett land som Kanada, de tar emot sina flyktingar från FN: s flyktingläger, och det gör att man får en bättre könsbalans. Vi har en oerhörd obalans när det gäller kön i Sverige i dag.

Att det kommer fler män till Sverige?

- Ja, och där finns det forskning om att om vi får ett mansöverskott så får vi ett mer våldsamt och brutalt samhälle.

3 Hur ska trafiksituationen i Jönköping lösas?

- En bättre trafiksituation i Jönköping där vi samsas i stället för att konkurrera som det är nu, där man ska prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik och det ständigt är bilarna som är problemet. Det man håller på med nu att bygga hinder på våra gator, det drabbar inte bara privatbilismen, det drabbar räddningstjänsten och kollektivtrafiken.

Hur bemöter du dem som säger att trafiken redan är till bilismens fördel och att satsningar på fotgängare och cyklister är ett sätt att jämna ut en sned fördelning?

- Förut låg bostäder och arbetsplatser om vartannat. Det var synnerligen lämpligt att gå och cykla till sina arbeten. I dag har vi ett helt annat samhällsbygge där vi ska skicka ut företagen långt utanför staden och där man bara ska bo i staden. Vi gör det allt svårare för folk att gå och cykla, och det tycker jag är väldigt olyckligt.

Fast kommunen har ju satsat mycket på cykelvägar.

- Ja, men ta försöket med sopsaltning. I ärlighetens namn, hur många är det som kan tänka sig att cykla från Bankeryd till Jönköping på vintern? Då kan jag tycka att det är viktigare att ha bra cykelvägar från Råslätt in till centrala Jönköping eftersom vi har stora bostäder på Råslätt.

- Vi kommer även att lägga förslag om att flytta trafikavdelningen från stadsbyggnad till tekniska nämnden.

Där du sitter.

- Jag sitter i tekniska, ja. Det är tekniska som har ansvar för gator och för att trafiken fungerar, det är rätt konstigt att besluten om hur gatorna ska vara utformade ligger i en annan nämnd.

Rörmokaren och egna företagaren Kristian Aronsson (SD) vill förhindra att företag tvingas ut från staden till förmån för bostäder.
Foto: Mariell Dahlström

4 Över till klimatet: Förra helgen höll din partiledare Jimmie Åkesson sitt sommartal. Det tog en halv minut innan han började raljera med andra partier om klimatpolitiken. Var står du i frågan och hur ser SD:s klimatpolitik i Jönköping ut?

- Jag personligen har alltid varit väldigt intresserad av miljöfrågor. Sedan tycker jag inte alltid att de lösningar som presenteras från staten är de bästa. Men vi förbrukar jordens resurser i en snabbare takt än vad de återskapas, och det kan vi inte hålla på med i takt att vi blir fler på jordklotet. Vi måste dämpa befolkningsökningen, men det är inte en specifikt svensk fråga.

Det är människor i andra delar av världen som borde föda färre barn, tänker du?

- Ja, och om ett samhälle utvecklas som i väst så följer det med per automatik.

På riksnivå brukar ni framhålla att andra länder borde ändra sig mer än vi.

- Vi i Sverige är inte värst i klassen men måste också dra vårt strå till stacken, även om man inte behöver ha så drastiska åtgärder i Sverige. De höga drivmedelsskatterna, till exempel, drabbar landsortsbefolkningen väldigt hårt.

Vilka åtgärder för miljö och klimat vill ni se i Jönköping?

- Att vi fasar ut fossila bränslen för uppvärmning, och att vi slänger mindre avfall, inte minst mat. Och jag skulle vilja att alla tak på offentliga byggnader hade solceller.

5 Ni skriver i ert valmanifest att ni vill avveckla kommunens mångfaldsstrateg och integrationssamordnare men tillsätta en integrationsstrateg. Vad innebär det?

- Vi ser inte mångfald som ett självändamål. Däremot att folk integreras i det svenska samhället, och det handlar inte om små grodorna, utan om att vi har en gemensam lag som alla följer. Det finns sociala koder som att man väntar på sin tur i kön i Sverige. Vi behöver poängtera att vi både har rättigheter och skyldigheter. Och sedan får bidrag aldrig vara ett alternativ till försörjning genom eget arbete. Vi har tagit emot för många, och för att vi ska kunna ordna integrationen behöver vi ta en paus kanske 10-20 år.

6 Vilken sorts kulturpolitik vill SD i Jönköping driva?

- Bibliotek, museer och hembygdsgårdar är något vi värnar, även på landsbygden. Om man inte kan sin historia är man sämre på att utveckla sin framtid. Om inte annat kan man förledas att begå misstag som redan är begångna.

Ni skriver i ert lokala valmanifest att "Det är viktigt att nytänkandet inte tränger ut övriga värden utan samspelar med dem. Kommunen ska inte satsa pengar på kultur som har till syfte att chockera...". Varför får inte konst provocera?

- Om vi nu överhuvud taget ska ha offentligt finansierad konst så kanske den ska tillfredsställa en så stor del av allmänheten som möjligt. Den offentligt finansierade konsten ska inte göra en deprimerad utan ska snarare få en att bli glad och positiv till livet och samhället.

7 Du är själv småföretagare. Hur vill du förbättra näringslivet i kommunen?

- Vi har för mycket omständliga byggregler och en godtycklig hantering av bygglov. Nya företagare borde inte mötas med misstro. Och så ska vi vara försiktiga med att omvandla alla gamla industriområden till bostadsområden, och tvinga företag att skaffa nya lokaler. Det är en oerhörd kostnad i början.

8 Jimmie Åkesson vill återinföra folkhemmet. En stor del av hans nyutgivna skrift ”Det moderna folkhemmet” handlar om att den svenska välfärden har försämrats på grund av ökad invandring. Håller du med?

- Det finns varken personella eller ekonomiska resurser för att bygga ut samhället i den takt som skulle behövas. Då upplever man det som en försämring när allt fler ska dela på samma kaka.

9. Vad gör du på valnatten?

- Då tittar jag med skräckblandad förtjusning på valresultatet. Jag tror att det går väldigt bra för oss. Förhoppningsvis blir vi så stora att det inte går att ignorera oss, och då är vi beredda att ta vårt ansvar.

Politiska redaktören tycker till

Nationalromantisk nostalgi utan vettigt innehåll

Aronsson levererar svar på flertalet frågor. Han ger dessutom ett sympatiskt intryck och formulerar sig eftertänksamt och korrekt. Det underlättar uppgiften att skilja på sak och person. Med några undantag finns det nämligen inte mycket i SD:s visioner för varken Jönköping eller övriga världen som en liberal, öppen demokrati kan ställa sig bakom.

I grund och botten handlar det om samma världsbild som den vi ser hos länder som med demokratins hjälp försöker inskränka samma styrelseskick: USA, Ungern, Polen med flera, alla har de ledare som vill se en ”ren” befolkning utan tillskott från andra länder.

Sveriges och Jönköpings integrationsutmaningar ska inte negligeras, men en politik som även i lokala frågor främst utgår från att sluta sig mot omvärlden vore inte bra för tillväxt, utveckling och frihet. Kort sagt: Inte bra för Jönköpingsborna.

Relaterat: Ann-Marie Nilsson: ”Svensk livsmedelsförsörjning är en säkerhetsfråga”
Relaterat: Ledare: Margareta Sylvan: ”Vi behöver en totalöversyn av kollektivtrafiken”
Relaterat: Peter Jutterström: ”Vi måste se nyanlända som en resurs att matcha mot företagen”
Relaterat: Jerry Hansson: ”Det är ju lättare att starta en skola än en korvkiosk i det här landet”