Krutröken låg tidvis tung över måndagens fullmäktige i Vaggeryds Folkets hus. Men bara bokstavligt – tack vare de smällare som kastades in i foajén – inte bildligt. Ändå var det många som ville prata om just sina hjärtefrågor, motsättningar och nämnder.

Vi kan konstatera att många vill se en bättre kvalitet i skolskjutsverksamheten. En motion om just detta fick nämligen medhåll från både höger och vänster. Räkna alltså med att det – efter utredning – kommer att sättas upp tydliga skyltar, byggas säkra hållplatser och att bussarna kommer att gå i tid.

Det senaste halvårets kommunala verksamhet har pågått i en högkonjunktur, där det mesta pekar spikrakt uppåt och samtliga nämnder har ekonomin i balans. Därmed faller många anledningar till kritik. Det som ändå påpekades var de höga sjuktalen, främst inom socialförvaltningen, stora investeringar i byggnader och den kvardröjande arbetslösheten bland invandrare.

En annan intressant fråga som kom upp var svårigheten att få in de statliga bidragen i den kommunala budgeten. I nuläget står de för 13 procent av den kommunala budgeten och är på väg att öka ytterligare.

Annons

– För det första gäller det att finna dem och att söka dem – medelstora kommuner har bortåt tio tjänstemän som bara jobbar med detta. Och jag tror att det finns ungefär 150 olika bidrag som kan sökas till den kommunala verksamheten – därav 65 stycken inom skolan, säger kommunstyrelsens ordförande, Gert Jonsson (M).

Uppskattningen är att det i Vaggeryd används två heltidstjänster för att hålla reda på och söka alla bidrag.

– I fjol hade kommunen ett rekordstort plus, på 40 miljoner kronor. Jag ser det som en miss att man inte har lyckats räkna in bidragen, menar Kenth Williamsson (S).

Ulf Abrahamsson (C) håller med, men ser att man kommer till olika slutsatser:

– Du tycker att vi skulle ha stoppat in dem lite här och där jag tycker att vi hade kunnat undvika den skattehöjning som beslutades i våras.

Vi kan notera att Vaggeryds kommun, åtminstone i nuläget – skattehöjningen på 30 öre oräknad, har länets lägsta skattesats.

En fråga som har varit ett hett debattämne tidigare var den om de ökande kostnaderna, som är ett resultat av att hemsjukvården fördes från regionen till kommunerna. Ja, egentligen är det ju taxorna, som har orsakat motsättningar. Men den frågan avgörs inte i fullmäktige.

Läs mer: Vård i hemmet kan komma att kosta 1100 kronor

Kvällens beslut att säga upp det avtal som 2013 slöts med dåvarande landstinget innebär att man vill ha en större mellankommunal undersökning av frågan.