I jultider får altruismen ofta ett uppsving. Många ger pengar till välgörenhet. Initiativ som Musikhjälpen får härligt folklig uppslutning. Men framåt våren brukar intresset dala och i deklarationstider är det som mest populärt att sluta betala kyrkoavgift. Från Svenska kyrkan pågår en exodus utan dess like. År 1970 hade Sveriges största samfund 95 procent av befolkningen som medlemmar. Andelen hade 2015 sjunkit till 63 procent och trenden är skarpt sluttande de senaste åren. Kyrkoavgiften står för merparten av kyrkans intäkter. Så när medlemsantalet sjunker, försvagas förutsättningarna för att göra insatser i civilsamhället.

För pengarna som ändå kommer in presterar kyrkan på en omfattande nivå. Bara under 2017 genomfördes exempelvis 775 000 stödsamtal, 108 000 hembesök och 88 000 besök i sjukhus, fängelser och gruppboenden. För att inte tala om alla insatser för nyanlända och deras integration.

Betaltjänsten gaursvenskakyrkan.se och andra liknande sidor uppmanar dig att gå ur Svenska kyrkan för att spara pengar. Men betalar du verkligen mindre i längden? Kyrkan är en av de mest effektiva och uthålliga sociala aktörerna i att se problem och ta itu med dem innan det är för sent. Den lyckas dessutom knyta en ansenlig mängd frivilliga till sitt arbete. I fjol valde hela 52 000 personer att bidra med sin tid och energi.

Utan kyrkans ihärdiga arbete lär behoven eskalera till att kräva en större insats från det offentliga. Den statliga byråkratin är inte känd för att vara kostnadseffektiv. Budgetposterna som ska täcka konsekvenserna av utanförskap, ensamhet och psykiska problem bland unga har redan nu ökat dramatiskt och det är du som betalar. Så priset blir högre för samhället, både i mänskligt lidande och krasst ekonomiskt. Du kan därmed betala kyrkoavgiften av helt egoistiskt kostnadsbesparande skäl.

Annons

Visst kan ett utträde ur Svenska kyrkan fresta när konstiga förehavanden uppdagas. Exempelvis när Nacka församling vill vara med och bygga moské, eller när anställda åkt på lyxiga personalresor utomlands. Men ingen organisation är perfekt och så länge de goda insatserna väger tyngre än missödena borde Svenska kyrkan ses som en kraft att bevara.

Kyrkoavgiften är inte särskilt betungande. Riksgenomsnittet är 1,03 procent av din kommunalt beskattningsbara inkomst. Väger man utfallet mot insatsen är det väl använda pengar.

Devisen om att det offentliga ska komplettera civilsamhället och inte tvärtom gäller. Svenska kyrkan utgör en väsentlig del av detta civilsamhälle. Det är värt att tänka på även när julen inte stundar. Även i deklarationstider.