— Jag tror det kan vara bra med en sammanhängande vård under en längre tid med en huvudman, säger Mia Frisk, (KD) som är regionråd och ordförande i nämnden för folkhälsa och sjukvård.

Andel som har fått vård inom 30 dagar

Jönköping: 83 procent får tid för nybesök, 51 % får tid för utredning, 77 procent får tid ..

Andel som har fått vård inom 30 dagar

Jönköping: 83 procent får tid för nybesök, 51 % får tid för utredning, 77 procent får tid till behandling.

Värnamo: 94 procent får tid för nybesök, 13 procent för tid för utredning, 77 procent får tid för behandling.

Eksjö: 94 procent får tid för nybesök, 85 procent får tid för utredning, 92 procent får tid för behandling.

(Källa: Region Jönköpings län)

Kommunerna är idag huvudman för elevhälsan medan kommunerna och regionen samverkar om Familjecentraler och barn- och ungdomshälsa för lindrig psykisk ohälsa. Regionen har ansvar för barn- och ungdomspsykiatri och Mia Frisk vill ta reda på om ett mer sammanhållet ansvar från tidig ålder får en positiv effekt.

Underkänns inte

Enligt Mia Frisk handlar det inte om att skolhälsans verksamhet underkänns.

— Det viktiga är att ingen ska falla igenom skyddsnätet och barn och föräldrar bryr sig inte om vem det är som står för vården. Vi kan prova det använda gemensamma resurser och att bättre samordna den kompetens och personal som vi har.

Politikerna i regionfullmäktige har gett klartecken till att undersöka förutsättningarna och om någon kommun vill vara med i projektet.

Annons

— Om vi prövar detta så kan vi utvärdera om det blir någon skillnad. Kan vi få en tidig upptäckt av barn som mår dåligt kan man minska risken för sjukdom längre fram i livet.

Brist på personal

Det funnits ett antal vakanta tjänster som har tagit tid att ersätta. Det har fått stora konsekvenser för barn och ungdomar som får vänta länge för att få tid för första besöket och för eventuell utredning och behandling.

Jönköpings sjukvårdsområde klarar inte helt något av de mål som politikerna har satt upp medan man på Höglandet har lyckats betydligt bättre.

Ett samhällsproblem

— Det är ett samhällsproblem att allt fler barn och unga mår psykiskt sämre. Och jag tror inte att barn och föräldrar bryr sig om varifrån pengarna kommer eller vem som står för vården.

Mia Frisk säger att det är svårt att peka ut enskilda orsaker till att allt fler barn och unga mår sämre. Men det snabba tempot i samhället är sannolikt en orsak och föräldrar kan känna krav på att leva upp till ideal från exempelvis sociala medier. Allt ska vara så perfekt - för det är ju så som alla andra har det. Barnen ska vara med på en mängd olika aktiviteter, helgerna blir fullbokade och det blir få lediga stunder tillsammans.

— Stressade och kravfyllda vuxna som ställer stora krav kan bidra till ett ökat tryck också på barnen. Jag tror vi behöver få till ett samtal i samhället om vilka värderingar vi vill ha och om hur vi lever våra liv.