Vi har stannat till vid en bilverkstad intill Krysset i Ölmstad. Tre mycket tjusiga bilar av äldre modell fångar vårt och andra förbipasserandes intresse. På rad står nämligen en knallorange Ford Cabriolet av 1936 års modell, en Ford Roadster från 1934 och en Ford Cupé från 1936.

När Lasse Fagerberg fick dem i sin ägo så var de rostiga, sönderplockade vrak. I dag är de blänkande skönheter som ser splitter nya ut och som har gått utan så mycket som en prick genom bilbesiktningen.

De tre bilarna är bara några i en lång rad gamla bilar som den helt självlärde Lasse Fagerberg har gjort kördugliga igen. En av dem ska till och med ha ingått i slottets hovstall och haft kung Gustaf V som passagerare.

På skattjakt

Egentligen började det redan på 1940-talet hemma i Vistakulle där unge Lasse byggde sparkcyklar och lådbilar.

— Och jag ville åka fort redan då, berättar han. Jag fick en väldig skjuts nerför Vistakulleberget med en lådbil av specialmodell. I denna bil med väloljade hjul och styrning och broms av snöre for vi också i 60-70 knyck nerför Kaxholmabacken som på den tiden var en del av Riksettan. Det var livsfarligt naturligtvis, men vi klarade oss alltid.

Lasse var då i 13-årsåldern. Och fartgalen som sagt. Till Södra skolan i Skärstad tog han sig på en 98-kubikare.

Profilen: Lasse Fagerberg

Yrke: Bilreparatör.

Ålder: 79 år.

Bor: Villa i Ölmstad.

Familj: Sambo Myran, fyra..

Profilen: Lasse Fagerberg

Yrke: Bilreparatör.

Ålder: 79 år.

Bor: Villa i Ölmstad.

Familj: Sambo Myran, fyra barn, åtta barnbarn.

Läser: Facklitteratur om bilar och motorer.

Ser på tv: Discovery, bilprogram.

— Men inte ända fram förstås. Jag gömde den i skogen och gick sista biten.

Läxor och sånt hann Lasse inte med.

— Jag gick mycket hellre runt på soptippar och letade efter gamla cyklar och barnvagnar som jag kunde meka med. Jag hängde mycket på bilverkstäder. Det hände att inlämnade bilar skulle skrotas, men jag plockade isär dem bit för bit och sparade de fina delarna.

Lysande neon

Annons

Lasse Fagerberg var 17 år när han sålde sin första bil – en Ford 34:a som han gjort i ordning.

— Och sedan var det igång. 1957 startade jag eget i Gisebo och hade därefter verkstad på Vätterleden. 1963 kom jag hit till Ölmstad och övertog då de gamla lokaler som förr varit verkstad och smedja. Här finns till och med minnen ända från gamla Trådrullatågets tid. Det rullade ju förbi strax här nedanför.

Den neonskylt som Lasse Fagerberg beställde till verkstaden väckte uppmärksamhet i bygden. Något sådant hade man aldrig sett i Ölmstad förr. ”Dygnet-runt-service” stod det undrar firmanamnet och kunderna strömmade till.

— Det hände också att man fick köra iväg ned bärgningsbilen och hämta någon bil som kollapsat borta på den nygjorda motorvägen. Många av bilarna på den tiden var skräp. De höll helt enkelt inte för motorvägar.

I verkstaden har han plockat isär bilar som han hittat i lador och stall. En del har vare sig haft golv eller tak. En del har stått här i årtionden. Som just den splitter nyrenoverade knallorange Forden från 1936.

— Den köpte jag 1973. Det var en rishög, men efter lång tids arbete och många nya delar är den nu iordninggjord och gick lätt genom besiktningen i förra veckan. Om du vill köpa den så vill jag ha 800 000 kronor för den.

I ett utrymme intill kontoret står fler gamla T-Fordar. Bland annat en verklig pärla från 1920-talet. I en tur med den kommer man att åka ståndsmässigt!

Riktig raritet

Till kontoret har Myran, Lasses sambo sedan tio år, sytt gardiner med bilmotiv. På väggarna hänger fullt av navkapslar och fotografier av Lasses bilar genom tiderna. Både här och i bokhyllorna hemma i villan i Ölmstad står rader av litteratur om bilar och motorer.

Utanför kontoret står också några fina gamla mopeder och motorcyklar som Lasse Fagerberg har gjort i ordning. En riktig pärla i hans ägo är till exempel prototypen till Husqvarnamopeden Novolette.

Lasse Fagerberg har hållit sig hemmavid. Utom förstås några turer till Amerika för att leta gamla bildelar till Fordarna.

Och jobba tycks han göra hela tiden. Nästan alltid när man kör förbi så lyser det i Lasses verkstad.

Nästa år fyller du 80. Du har inga tankar på att börja trappa ner? undrar vi.

— Nja, då går jag möjligen ner till heltid, säger med ett skratt bilreparatören som av gamla plåthögar kan trolla fram vrålåk från förr.