Det vore inte för mycket begärt. Och det ser faktiskt ut att äntligen vara på gång. På tisdagen togs ett viktigt steg närmare ordningsomdömen i skolan, vilket får ses som en gåva till landets högstadie- och gymnasieelever. Studiero är en fråga om rättvisa, om att ge alla elever förutsättningar att nå kunskapsmålen. Bättre investering för framtiden finns knappt.

Orsaken till åtgärden är lika enkel som sorglig: Stöket i den svenska skolan har pågått länge. JP har det senaste året berättat om omfattande problem i Mullsjö, och ledarsidan har tagit tydlig ställning för elevernas rätt till en vettig arbetsmiljö.

2019 verkar tyvärr inte vara något undantag nationellt sett. Lärare vittnar om hot och våld under lektionstid, brott som de saknar verktyg att hantera. Den skolpersonal som ändå reagerar mot beteendet riskerar att anmälas och förlora jobbet.

Det visar på arbetsmiljöproblem som är oacceptabla. Och en effekt av kommande ordningsomdömen blir förhoppningsvis en tryggare tillvaro även för lärarna.

Men, lagändringen sker inte främst för dem, utan för eleverna. Det är även viktigt hålla i minnet att ordningsomdömen inte införs för att plåga ungdomar. Tvärtom är gott uppförande bland det finaste man kan kräva.

Annons

Det förslag som nu läggs fram handlar om ett omdöme, något som inte påverkar elevens slutbetyg. Det blir svart på vitt hur eleven har bidragit till studieron i klassrummet, men det styr inte hans eller hennes chanser att komma in på en gymnasie- eller högskoleutbildning. Detta måste uppfattas som en rimlig kompromiss även hos radikala partier som helst vill slopa hela betygssystemet.

Men som väntat möter initiativet kritik även från andra håll. Varken Lärarförbundet eller Sveriges elevkårer ser några fördelar med att signalera att ordning är värt att tas på allvar. I en debattartikel hävdar de att omdömen skulle hindra elever från att ställa kritiska frågor. Det är dock oklart varför en klassrumssituation utan störande moment skulle hindra kreativa tankar och frågor. Debattörerna ger ett sorgligt försök att jämföra dagens ordningskrav med allt som var dåligt ”förr i tiden”, tänk stränga lärare som ger olydiga elever smisk i Astrid Lindgren-sagor: ”I äldre tiders auktoritära samhällen låg skolans roll i att fostra och skapa lydiga undersåtar."

De borgerliga partierna argumenterade för ordningsomdömen även under förra mandatperioden, men har hittills inte fått gehör hos regeringen. När de borgerliga nu väntas få med sig en majoritet av riksdagen, blir det dock svårt för den skeptiska utbildningsministern Anna Ekström (S) att ignorera uppmaningen.

Jan Björklund (L) hade givetvis föredragit att sluta sin tid som partiledare med att basa över utbildningsdepartementet en sista vända. Nu blir det inte så, men en av hans sista strider ser ut att handla om just den fråga som har kännetecknat honom som politiker. Trots förlöjligande glåpord från vänster har han enträget hållit fast vid behovet av arbetsro för att kunna ta till sig ny kunskap.

Det hedrar honom.

Ingen vuxen skulle acceptera ett öppet kontorslandskap med ett arbetsklimat som mest liknar det brittiska underhuset i brexittider. Det ska inte barn och ungdomar heller tvingas göra.