Säg brottslighet och många ser framför sig en mörk park där en vuxen kvinna blir överfallen av en för henne okänd man. Det kan lätt bli så när vi matas med statistik om hur anmälningarna om sexualbrott ökar. Ett lyssningstips som bidrar till att balansera frågan är journalisten och författaren Katarina Wennstams vinterprat i P1 (SR 25/12-18), som var en fortsättning på hennes sommarprat (SR 6/7-18). I sitt vinterprogram påminner hon om att vi faktiskt ska vara stolta över att leva i ett land där sexuella övergrepp inte accepteras, och där det i allt högre utsträckning anses vara fullt normalt att polisanmäla dessa.

Att andelen som har utsatts för dessa brott har skjutit i höjden det senaste decenniet behöver alltså inte betyda att fler brott faktiskt begås. Att 6,4 procent 2017 jämfört med 4,7 procent 2016 uppger att de utsatts för sexualbrott under det senaste året kan betyda att vi för det första är medvetna om vad som räknas som brott, och dessutom anmäler dessa.

Det är numer allmänt känt att många av dessa brott begås i hemmiljö av någon offret är bekant med. Detta betyder däremot inte att utomhusmiljöer som parker och gångvägar saknar betydelse. Ledarsidan har tidigare uppmärksammat Jönköpings kommuns satsning på förstärkt belysning i Rådhusparken, och även uppmanat lokalpolitikerna att hörsamma polisens förslag på belysning längs Vätterstrandens östra del. JP berättade på nyhetsplats på tisdagen att det senare ser ut att vara på gång. Tekniska kontoret föreslår spotlights på höga stolpar för att lysa upp gång- och cykelvägen och volleybollplanerna. Området har blivit populärt som festplats för ungdomar, och polisen bedömer att myndighetens uppgift att förhindra våldsbrott försvåras av mörkret. Den belysning som nu föreslås ska inte störa utsikten över Vättern, och dessutom kunna vridas upp vid behov. Prislappen på 690 000 kronor känns sammantaget väl avvägd.

Annons

Det är glädjande att Jönköping fortsätter sitt arbete för invånarnas upplevda trygghet. Länet ligger på tredje plats av totalt 21 län i en Sifo-undersökning där kvinnor uppger hur trygga de känner sig, vilket får ses som ett kvitto på att satsningarna fungerar snarare än en anledning att dra av på takten.

Men när utomhusmiljöerna är åtgärdade finns det anledning att blicka mot ett annat område. Det är en plats där många brott begås, och där både offer och gärningsperson ofta är unga: skolan.

Enligt en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, uppger drygt hälften av de deltagande niondeklassarna i landet att de har utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna, vilket var en liten ökning jämfört med 2015 då undersökningen senast genomfördes. Ofta sker det i skolmiljön. Rapporten visar inte delresultat på länsnivå, och det går därmed inte att säga hur det ser ut i Jönköping. Men rikssiffrorna bör avskräcka tillräckligt mycket för att se över läget även här.

Sara Johansson, tf grundskolechef i Jönköpings kommun, kan inte uttala sig om Jönköping i förhållande till de nationella siffrorna. Men hon hänvisar till en brukarenkät med elever i årskurs fem och åtta. Den visar att eleverna överlag är trygga i skolan, men att den upplevda tryggheten minskar mellan årskurs fem och åtta. Sara Johansson får frågan vad som skulle minska brottsligheten i skolan. Hon vill inte ge några konkreta förslag, men påminner om att läroplanen säger att skolan, tillsammans med eleverna och hemmet, ska arbeta för trygghet och studiero. Det har hon rätt i, men tyvärr tenderar den sista kategorin, hemmet och därmed föräldrarna, att glida undan från sin del av ansvaret.

Brås enkätresultat för hela landet innebär att risken att som 14-15-åring utsättas för något brott är betydande. Det innebär också att elever i samma åldersgrupp själva begår brottsliga handlingar – nästan hälften uppger att de har begått ett stöldbrott, våldsbrott, skadegörelse eller att de har provat narkotika under det senaste året.

Detta skulle aldrig accepteras på en arbetsplats för vuxna. Det ska givetvis inte inte heller tolereras i högstadiet – en plats där eleverna enligt lag måste tillbringa en stor del av sin vardag.

I Jönköpings parker har fysisk belysning visat sig vara en god idé. I skolan, där en annan typ av upplysning är vägledande, vet sannolikt elever och lärare själva vilka åtgärder som skulle minska antalet stölder, hot, sexualbrott och misshandelsfall. Låt oss börja med att fråga och lyssna på dem.

Hot