En krasslig person som bor i Jönköpings län har ett antal möjligheter att nå vården. Här är några av dem:

· Ringa 1177. Vänta på sjukvårdsrådgivning i upp till en timme.

· Kontakta primärvården via appen Bra liv nära. Kommunikation kan ske via vanligt samtal, videosamtal eller en meddelandefunktion.

· Få digital kontakt med en sjuksköterska eller läkare via en privat vård-app. Videosamtal eller chatt är vanliga sätt att kommunicera.

· Åka till akuten.

Förhoppningen är att den som behöver rådgivning i första hand ska vända sig till 1177, för att om behov finns slussas vidare till rätt vårdinstans. När 1177 är svåra att nå faller hela upplägget. Nyligen berättade JP på nyhetsplats att väntetiden är så pass lång att en utredning har dragits i gång för att se hur tillgängligheten kan förbättras.

Det är välkommet att situationen uppmärksammas, men en utredning är sällan det mest effektiva sättet att nå en snabb, varaktig lösning.

I dag är målet att den som ringer 1177 ska komma fram inom fem minuter, men genomsnittstiden för en sökande är det tredubbla. Och det händer att väntetiden är uppåt och över en timme.

I det läget är det självklart att den krasslige Jönköpingsbon söker sig vidare i raden av alternativa rådgivare. Ledarsidan har tidigare argumenterat för att de privata nätläkarna fyller en viktig funktion när den fysiska primärvården är så fullbokad att vårdcentralerna inte kan ta emot nya patienter. Det finns visserligen brister även med de så kallade vårdapparna, men svaret är snarare bättre kontroll och ett fungerande finansieringssystem än förbud mot digital kommunikation mellan läkare och patient.

Annons

Region Jönköpings län är ett utmärkt exempel på att även offentlig verksamhet kan tänka nytt och effektivt. Som första region i Sverige lanserade den för drygt tre år sedan appen Bra liv nära, som på många sätt liknar de privata vårdapparna. Ulf Österstad, verksamhetschef för Bra liv nära, berättar för ledarsidan att 3 000 patienter sökte sig till appen under 2018, jämfört med en miljon besök hos länets 33 fysiska vårdcentraler. Syftet har inte varit att växa snabbt, utan att i stället erbjuda ett alternativ till de patienter som föredrar ett digitalt besök. Onlinetjänsten ger dessutom vissa samordningsfördelar när en sjuksköterska som får en stund över oavsett ort kan hoppa in och ta emot en digital patient.

Valfrihet för patienten och effektivitet hos den offentliga utföraren, alltså.

Här borde det finnas inspiration att finna för 1177-utredningen. Det logiska vore att rådgivningstjänsten utvecklades för att matcha efterfrågan. Hit hör i dag en välfungerande, lättbegriplig app där den sökande väljer hur han eller hon vill berätta om sina symptom: via ett klassiskt telefonsamtal, en chatt eller med hjälp av videoteknik.

Alternativet är att lägga ner 1177. För någon efterfrågan på långa telefontider och brist på valmöjligheter finns inte.