Rekordmånga söker sig till Polishögskolan. Hurra! Så glädjande att intresset för att bli polis ökar nu när behovet är stort.

Eller?

Förra torsdagen var sista dagen att söka till polisutbildningen som börjar i januari 2019. Nu visar det sig att nästan 2 000 fler ansökningar kom in jämfört med förra året.

Uppsvinget för ansökningssiffrorna skulle kunna vara ett gott tecken, förutsatt att de sökande har rätt kvalifikationer, och att de som slutligen antas fullföljer utbildningen.

Så ser det inte ut i dag. Av de 624 som erbjöds en plats vid vårens utbildningar, var endast 541 kvar tre veckor efter terminsstarten. Vid höstterminen 2017 antogs 693 studenter, och av dessa var 625 kvar efter tre veckor.

Det utbildas fler poliser i dag jämfört med för några år sedan. Det är utmärkt och i linje med de politiska ambitionerna. För bara ett par, tre år sedan låg antagningssiffrorna runt 300 per termin. I takt med att allt fler partier uppmärksammade polisbristen utökades platserna till först 550, därefter till dagens 800, och från och med nästa år ska drygt 1 000 svenskar per termin börja studera till polis. Just nu tävlar Borås och Halmstad om att få starta landets femte polishögskola. För Jönköpingsborna vore Borås att föredra, eftersom läget en dryg timme hemifrån är fullt pendlingsbart.

Att lova fler utbildningsplatser kan vara ett sätt att vinna billiga poäng i opinionen. Men löftet får föga effekt om platserna står tomma. Det gäller läraryrket, och det gäller i allra högsta grad polisen.

Annons

För att fylla platserna sänktes för två år sedan begåvningskraven från en trea till en fyra på den niogradiga skala som används när Rekryteringsmyndigheten bedömer de sökandes lämplighet. Det innebär att fler sökande går vidare i rekryteringsprocessen. Tyvärr innebär det också att män och kvinnor med något lägre kvalifikationer än tidigare blir poliser. Stefan Annell, psykolog på Rekryteringsmyndigheten och forskare inom polisurval, poängterade i samband med förändringen att en polis ska kunna sammanställa information och ha analytisk förmåga. Sänkta begåvningskrav kan enligt honom leda till att vissa poliser kommer att behöva extra stöd när de kommer ut i yrkeslivet.

Ytterligare en förändring gäller fystesterna. För fyra år sedan togs vissa moment bort från den fysiska ansökningsdelen. Sedan dess undersöks exempelvis inte hand- och underarmsstyrka. I dag tvingas studenter lämna utbildningen när de inte har de fysiska förutsättningarna att avfyra ett vapen med en hand. Samtidigt pågår diskussioner att lätta på de fysiska kraven för de sökande, men med förbehållet att de under utbildningen tränar upp sig och genomgår ett prov före examen.

Enligt Ola Kronkvist, chef för polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö, är det inte är tal om att examinera någon som inte lever upp till kraven. Den som inte når kursmålen får sluta.

Självklart ska ingen obehörig slinka igenom systemet. Men en sådan försäkran löser inte polisens kompetensförsörjning. När myndigheten chansar och släpper in osäkra kort kommer ännu fler platser att gapa tomma. Inte direkt vid kursstart, men under utbildningens gång.

Relaterat: Ledare: Desperat åtgärd får färre att vända ryggen åt polisyrket

Polisyrket är speciellt. Det handlar om att upprätthålla det mest basala i kontraktet mellan stat och medborgare: att garantera individens säkerhet. När myndigheten inte ges förutsättningar att leva upp till sin nyckelroll riskerar människors tillit till staten att få sig en törn. Ett sådant missnöje göder populistiska krafter, vilket inte minst syns i vårens opinionsmätningar.

Tyvärr motsvarar inte löneläget det ansvar som läggs på polisen.

Makthavare kan inte detaljstyra löner, men de har möjlighet att genom ökade anslag underlätta för Polismyndigheten att höja lönerna och därmed även yrkets status.

Färre tester och sänkta antagningskrav är att slösa med skattemedel. Dessutom sänder det signalen att blivande poliser varken behöver vara begåvade eller i god fysisk form.

Tuffa antagningskrav och skälig lön, det vore däremot ingen dum idé.