Stärkt väljardialog. Det ska rädda landets just nu mest krisande parti.

Det är lite som när företag inleder ett värdegrundsarbete: Det kan betyda precis vad som helst. Och där befinner sig alltså Liberalerna just nu.

Det ska dock poängteras att syftet med presskonferensen var gott. Partiföreträdarna ville ta kommandot, visa handlingskraft och övertyga befintliga och potentiella väljare att det finns en väg ur den senaste veckans skandaler. Tyvärr är den som följde tisdagens pressträff på jp.se knappast klokare nu efteråt.

Pluspoäng ska visserligen utdelas till Liberalernas förbundsstyrelse som på måndagen raskt utformade en handlingsplan, och inte minst till vice förbundsordförande Jimmy Ekström som hanterar krisen på ett till synes ärligt och övertygande sätt. Det går inte att ta miste på att det finns en stark ambition att få partiet på fötter igen, efter den gångna veckan då Jönköpings läns riksdagsledamot Emma Carlsson Löfdahl ertappades med att sko sig på skattebetalarnas bekostnad, och EU-parlamentarikern Cecilia Wikström hastigt ströks från listan till EU-valet när hon vägrade välja mellan politiken och de ifrågasatta uppdragen i bolagsstyrelser.

Annons

Relaterat: Kajsa Kettil: Väljarna förstår inte vad Liberalerna vill göra

Internt rör det sig enligt handlingsplanen bland annat om att skapa en etikkommitté och att utbilda förtroendevalda. Externt går det mesta ut på nämnda väljardialog.

Det är naturligtvis positivt att lyssna på väljare. Men i det här läget handlar det lika mycket om hur något kommuniceras som vad innehållet i handlingsplanen är. Det medborgarna behöver är tydliga bilder av hur det ska gå till.

Internt kan det ske i form av en fysisk checklista som sätts i näven på varje förtroendevald. Det går lätt att se framför sig hur konkreta frågor om exempelvis jävssituationer och mottagna bidrag besvaras genom att bocka i rutorna ”ja” respektive ”nej”.

Externt kan det vara något så simpelt som att knacka dörr. Den som inte är hemma kan få ett flygblad i brevlådan, kanske med den där checklistan som varje liberal ska förhålla sig till. Varför inte fråga Kristdemokraternas Andreas Sturesson om råd. I höstens valrörelse knatade han gata upp och gata ner, och när knäet pajade fortsatte han på kryckor.

KD om något parti vet dessutom hur det känns att halta omkring under fyraprocentsspärren för att sedan spurta mot tvåsiffrigt opinionsstöd.

Relaterat: L-skandalen: ”Väljarna har blivit blåsta”
Relaterat: Så mycket tjänar L-toppen på att sitta kvar som vilde – kan handla om flera miljoner
Relaterat: Kajsa Kettil: P(L)åstret som drogs av i panik
Eu