Regeringens målsättning om rökfria offentliga miljöer är i grunden utmärkt. Samtidigt är det logiskt att EU-kommissionen genomskådar det lagförslag som spretar åt alla möjliga håll.

Det har hunnit gå 13 år sedan rökförbudet på krogen infördes. Få propsar i dag på att få röka inomhus i lokaler där många människor vistas, vilket är en ren hälsovinst för alla som inte röker. För även passiv rökning skadar. Sedan 2014 pågår diskussioner om att utöka förbudet till offentliga utomhusmiljöer som tågperronger, hållplatser, lekplatser och uteserveringar.

Man ska vara försiktig med förbud. Ofta går problem att lösa på andra sätt. Många krögare har i dag infört två avdelningar på uteserveringen: en där rökning är tillåten och en där det inte är det. Det är lovvärt, om än inte tillräckligt. Detsamma gäller argumentet att den som störs ska kunna be rökaren att vända sig bort. Ansvaret ligger hos den som utsätter någon annan för något skadligt, inte hos den drabbade.

När socialminister Annika Strandhäll (S) på en tågperrong i början av året presenterade lagförslaget lyfte hon fram att det handlade om att motverka tobak i det offentliga rummet. Socialministern tycker att det är rimligt att man inte ska behöva utsättas för tobaksrök på dessa platser. 90 procent av befolkningen röker inte, framhöll hon.

Det har hon rätt i. Men tyvärr handlar lagförslaget inte enbart om vissa utomhusmiljöer. I stället för ett renodlat rökförbud för att skydda icke-rökare mot passiv rökning, har lagförslaget svällt till en välmatad buffé av anti-rök-åtgärder.

Annons

Relaterat: Kajsa Kettil: Lathund: Så avgör du om förbudet ska gå upp i rök

Lagrådet har ifrågasatt hur det ska gå att avgränsa dessa platser. En inte obefogad synpunkt, men detaljerna hade gått att styra upp i ett senare skede. Att regeringen valde att ändå gå vidare med förslaget är därför logiskt.

Tyvärr är det lika logiskt att EU-kommissionen nu underkänner lagförslaget. För det är inte delen om rökförbud som kritiseras, utan paragrafer som rör bland annat snus och marknadsföring av tobaksvaror. Kommissionen ifrågasätter till exempel märkningen av smaker på snus, vilket nu leder till att riksdagsbeslutet skjuts upp till efter valet. Det innebär att någon förändring inte kan genomföras vid årsskiftet som planerat.

I sin iver att främja folkhälsan kunde den socialistiska regeringen inte låta bli att duka upp ett antal moralkakor på förslagsbuffén, något som visar att den blandar ihop två olika syften: Det ena rör individens rätt att slippa utsättas för skadlig tobaksrök på offentliga platser. Det andra syftet handlar om att människor ska sluta röka.

Det första är fullt rimligt, det andra är önskvärt men inget som staten kan lagstifta om. Dessa två delar i lagförslaget borde aldrig ha blandats ihop.

Den nuvarande lagförslaget syftar både till att förhindra passiv rökning och att få rökare att röka mindre eller sluta helt.
Foto: Peter LydŽn/SCANPIX

Besvikelsen på socialdepartementet är stor. Statssekreterare Agneta Karlsson beskriver beslutet som "jättejättetråkigt".

Visst är det snöpligt för Socialdemokraterna att inte få igenom sitt förslag och visa sig handlingskraftigt inför väljarna. Men de största förlorarna är ändå de nio miljoner svenskar som inte röker. På grund av ett illa utformat lagförslag missar de chansen att kunna vistas i offentliga miljöer utan att tvingas andas luft som skadar deras hälsa. Jättejättesynd.