Nyhetsveckan har uppmärksammat att utrikesfödda begår fler brott än personer som är födda i Sverige. Uppdrag granskning (SVT 22/8) fokuserade på gärningsmännens härkomst vid våldtäktsfall, och i fredags presenterade Dagens Nyheter en granskning som visar att det är 1,8 gånger vanligare att personer som är födda utomlands begår brott än personer som hör till gruppen inrikesfödda.

Det är bra att frågan blir genomlyst. Senast Brottsförebyggande rådet, Brå, undersökte brottsligheten hos inrikes- kontra utrikesfödda var 2005, och i tider av politisk polarisering behövs fakta. Det ökar chansen att debatten grundas på korrekt information i stället för vaga uppfattningar om sakernas tillstånd. Och med korrekt fakta är det lättare att förebygga kriminalitet.

DN-granskningen kan inte helt jämföras med Brås senaste siffror, eftersom urvalet skiljer sig åt. Båda undersökningarna visar dock att utrikesfödda personer förekommer ungefär dubbelt så ofta i brottsstatistiken som inrikesfödda.

Det finns partier och organisationer som kommer att välkomna SVT:s och DN:s siffror och använda dem som slagträn under valspurten. Deras lösning är att stänga Sveriges gränser och kasta ut personer som inte är födda i Sverige, oavsett om de är laglydiga eller inte. Förutom att den sortens populism bygger på en felaktig och förenklad syn på omvärlden, missar den det mest intressanta i DN:s granskning: att de mest kriminella består av unga män med låg inkomst.

Annons

Exempelvis är låginkomsttagares överrepresentation i förhållande till höginkomsttagare 11,0. Mäns överrepresentation i förhållande till kvinnor är 4,3, och det är 3,2 gånger troligare att personer mellan 18 och 24 år begår brott än i ålderskategorin 50-60-åringar.

Den mest relevanta frågeställningen bör rimligtvis vara: hur kan vi förhindra att unga män med låg inkomst begår brott?

Det finns många sätt att förebygga kriminalitet. Diskussionerna brukar handla om tidiga satsningar för att ungdomar inte ska rekryteras till kriminella gäng. Tonåringar ska givetvis inte tillåtas hamna på fel sida lagen, men satsningar på myndiga personer får heller inte glömmas bort.

Av kön, ålder och inkomst är den sista faktorn den lättaste att påverka. Genom att sänka skatterna på låga inkomster skulle fler låginkomsttagare få mer pengar i plånboken. Att fila ner trösklarna till arbetsmarknaden skulle även ge fler människor chansen att få det där första jobbet, som snart kan leda vidare i karriären. Det kan vara värt en något lägre lön inledningsvis, när enkla arbetsuppgifter snart kan övergå i mer avancerade uppdrag och högre inkomst. Tydliga kopplingar mellan flit och belöning skulle bespara samhället kostnaden att hantera brott begångna av unga män utan framtidshopp.

Politikåret 2018 har periodvis innehållit en tävlan mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om vem som har de tuffaste förslagen när det gäller brott och straff. Moderatledaren brukar ju påminna om vikten att hålla två tankar i huvudet samtidigt, så om nästa statsminister heter Ulf Kristersson finns det goda chanser att Sverige får en politik som presenterar åtgärder för att sänka kriminaliteten hos både utrikesfödda och unga, manliga låginkomsttagare.