I dagarna sjunger många elever "Den blomstertid" och får sina betyg — betyg som kan ha påverkats av resultaten på årets nationella prov. Medier har var och varannan vecka rapporterat om prov som har spridits i sociala medier. Nyligen skedde dessutom ett dubbelfel när en del av ett ersättningsprov blev offentligt i förväg. Även Jönköpings grund- och gymnasieskolor har drabbats av vårens bedrövliga utveckling, och nu anser rektorer och skolchefer att gränsen är nådd.

Det tycker även Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket. Myndighetens arbete att ta fram prov som hemlighålls fram till provdatumet har visat på brister under flera år, men i år har situationen blivit ohållbar. Av Erik Dahlbergsgymnasiets åtta prov har sju läckts i förtid någonstans i landet, enligt Skolverkets information till gymnasiechefen Lars Wernborg. Och på Rosendalsskolan har ersättningsprov använts vid tre av tio tillfällen. Rektor Lotta Johansson berättar för ledarsidan att hon lider med alla elever som drabbas av den rättsosäkra provsituationen.

Det är hon sannolikt inte ensam om, för eleverna hamnar i en orolig tillvaro när de inte vet om uppgifter och facit kan vara kända för andra. Respekten och förtroendet för skolan lär få sig en törn. Det måste förhindras. Regeringen kan göra det.

Ett nationellt prov ska inte likställas vid en examen. Det är främst till för att se hur skolan står sig i jämförelse med andra skolor, och det fungerar även som stöd till den lärare som sätter betyg. Som en del i en samlad bedömning kan det trots allt ha stor betydelse för den högstadie- eller gymnasieelev som kämpar för att komma in på sin drömutbildning.

Annons

Med tanke på hur få standardiserade prov som ingår i den svenska skolan är de senaste årens utveckling extra olycklig. I något slags missriktad välmening har sedan decennier prov, läxor och betyg haft dåligt rykte. Man vill ju inte stressa eleverna eller göra dem ledsna, har budskapet varit.

Därför är det desto viktigare att hanteringen och genomförandet av de nationella proven fungerar. Enligt Skolverket planeras åtgärder för att förhindra läckage. Det är utmärkt och inom myndighetens uppdrag. Men det behövs mer. En rimlig åtgärd vore att skynda på det arbete som redan pågår med att digitalisera proven till 2022. Utan pappersprov som riskerar att hamna på villovägar ökar chansen till rättvisa bedömningar.

Skolverket har uppdraget att utforma och genomföra proven, men det är regeringen som beslutar vilka ämnen, årskurser och skolformer som omfattas. Uppdraget skulle genom ett snabbt regeringsbeslut kunna utökas med uppmaningen om en snar digitalisering. Då kan proven publiceras samma klockslag som eleverna befinner sig i klassrummet och deras mobiler utanför.

Ungdomar får gärna hänga på Snapchat och Instagram på sin fritid. Nationella prov har däremot ingenting där att göra.