Lena heter något annat och var hon bor lämnar vi därhän. För det är så att hon inte kan gå utanför bostaden utan att några få personer i ett nätverk vet om det och vad hon ska göra. Vi berättar inte heller om barnet är en pojke eller flicka.

– Jag har fått lära mig att inte lita på någon, att inte berätta om de enklaste vardagssakerna. Någon kan ju av misstag, eller bara för att man inte tänker sig för, säga det till någon som inte ska veta.

Lena säger att ex-sambon är bra på att dupera sin omgivning och kan få vänner och bekanta att gå hans ärenden och rapportera om de ser henne. Eller barnet, hoten som beskrivs är riktade mot dem båda.

Charmig i början

Som vanligt börjar berättelser som denna med stor och förblindande förälskelse.

– Han var charmig, trevlig och bekräftande. Visserligen pratade han ofta illa om sin förra tjej, men jag tänkte inget särskilt om det.

De flyttade ihop och under graviditeten började det som Lena nu beskriver som psykisk terror och extrem kontroll. Manipulation, hot, inlåsningar, utelåsningar och fysiskt och psykiskt våld.

Lena berättar med låg röst och vi träffas inte där hon bor. Barnet får en clementin att pilla med och när den är slut blir det klättring i soffan och hopp och skutt på golvet. Som vilket förskolebarn som helst. Men det här barnet går inte i förskolan, skyddet där ses inte som tillräckligt. I bland har de gått till öppna förskolan, men inte längre.

Annons

– Jag kan ju inte förklara varför jag inte börjar jobba eller varför inte mitt barn går i förskolan. Jag slutade jobba för att han ville det och sen blev jag för sjuk för att klara det.

Bröts ner fullständigt

Lena bröts ner fullständigt och blev för sjuk för att klara av att vara förälder. Men hon hade det alla misshandlade kvinnor inte har, ett fungerande nätverk omkring sig som hjälpte henne ur relationen. Det är inom det nätverket som barnet efter separationen har fått tillfälliga vårdnadshavare genom socialtjänsten. En vårdnadsprocess pågår där Lena hoppas få enskild vårdnad.

När vi träffas är en person ur nätverket med och så är det alltid när barnet är i offentliga miljöer. Säkerhetstänket är rigoröst och rad åtgärder har vidtagits. Inte bara kring Lena utan också för nätverket.

– Först vill jag säga att vi är tacksamma att Lena lever. Sen är det ju självklart att vi ställer upp. Men det är fruktansvärt att se någon brytas ner så här och det är fel att den som utsätts ska tvingas ändra hela sitt liv och gömma sig medan förövaren kan röra sig fritt och fortsätta sin terror.

Skräckvälde

Vi får en insikt i hur hot och övergrepp inte bara stannar inom hemmet, utan även sprids till dem som försöker stödja dem som misshandlas. Hemliga telefonnummer, larm och kameror i och kring bostaden är bara några exempel.

– Vi tyckte också han var trevlig i början, men sen förstod vi hur det egentligen var. Då hamnar man i valet att inte lägga sig i eller att lägga sig i. Och sen i det ännu mer konstiga att fortsätta umgås, trots att man vet hur illa det är, för att i alla fall kunna ha kontakt.

Mannen försökte få Lena att bryta med sina relationer genom att påstå att det var de som förstörde allt mellan dem. Han fick också Lena att gå tillbaka till honom en gång. Det var som att leva i ett skräckvälde och hon hade inte kraft att stå emot.

– Jag var så rädd att barnet skulle skadas eller till och med dödas och tänkte att om han har mig skulle han lämna barnet i fred.

Ekonomiska följder

En annan konsekvens av våldet är ekonomin. Både den privata och för samhället. Det kommer att dröja innan Lena orkar förverkliga planerna på att studera och kan börja jobba igen. Det liv hon tvingas leva blir också både dyrare och krångligare och det gäller också för personerna i nätverket.

– Om vi vill göra något speciellt, som att åka till ett badhus, får vi åka till en annan stad. Det är mycket planering innan det kan bli en utflykt och det blir både krångligt och dyrt.

Stöd av ATV

Nu mår Lena allt bättre och en stor hjälp kom genom Alternativ till våld, ATV, som är en resurs i Jönköpings län. Sedan flera år tillbaka kan män som utöver våld i nära relationer få behandling av psykolog och psykoterapeut för att bryta sitt beteende. Region Jönköpings län har startat ett projekt för att också stödja våldsoffren men det upphör vid nyår utan plan för fortsättning.

Lena är en av dem som fått möjlighet till traumaterapi inom projektet. Nu är hon orolig över att inte hinna bli färdigbehandlad innan projektet läggs ner vid nyår.

– Det har varit jättebra och viktigt för mig, det tar tid att bli frisk men jag är på väg. Jag har förstått att jag inte är ansvarig för det han gjort mot mig.

På liv och död

Stödpersonen som har sett nedbrytningen av en människa ser nu också förändringen som psykoterapin gett och anser att politikerna måste få upp ögonen för allvaret i våld i nära relationen. Det måste gå att ordna så att verksamheten kan fortsätta med professionell hjälp, anser stödpersonen.

– Det är skillnad mellan liv och död. Stöd och att hjälp att bearbeta trauman är ett måste för att kvinnor ska kunna hantera och få verktyg för att klara av att stå ut i den totala skräck som omger dem och som lamslår deras handlingskraft. Det är inte bara att resa sig upp och gå.

Hot