Jönköpings-Posten hade också en annons om filmen »Kan doktorn komma?« baserad på lappmarksdoktorn Einar Wallquists berättelse (16/2 1943). Förmodligen var det än svårare att säga nej till en annons om »Körkarlen – den bekanta filmen efter Selma Lagerlöfs bok«. Arrangör var i detta fall Jönköpings läns nykterhetsförbund (18/1 1945).

En kraftig vidräkning med en speciell film gjorde pastor Einar Genitz. Han angrep »Tänk om jag gifter mig med prästen«, som sades vara en anstötlig film med en normlöshet i livsföringen (21/1 1942). En annan missionsförbundare, Oskar Terning, var upprörd över att Rune Lindström vid filmatiseringen av Kaj Munks »Ordet« hade karikerat en läsarpredikant i Skräddar-Petters gestalt (22/3 1944).

En etablerad tradition i Jönköpings-Posten var följetonger. Ofta var det fråga om en lantlig miljö för ganska länge sedan, och det var vanligt med kristliga inslag. År 1942 gick Harry Sjömans bok Guds bästa barn som följetong. Den följdes av Bernhard Nordhs Undan frostpiskan. Under 1943 kom Vår nästa, roman av Vira Eklund, och senare på året Tiggardrottningen av Leonard Strömberg. I slutet av 1944 gick Striden om ett arv av den danske författaren Morten Koch och senare Storm över vidderna av Leonard Strömberg. Den följdes under 1945 i sin tur av den norske succéförfattaren Trygve Gulbranssen med Och bortom sjunga skogarna. Även noveller med liknande innehåll förekom, till exempel av Cecilia Gränström (29/5 och 5/6 1941).

Sport med mera

Självfallet hade världskriget stort inflytande på sporten under dessa år. Det internationella utbytet minskade kraftigt. I stället utkämpades matcher mellan olika svenska landskap i skilda sporter, och man kunde vara patriotisk smålänning likaväl som patriotisk svensk.

Dessutom hade Sverige under krigsåren en idrottsstjärna av sällsynt lyskraft i Gunder Hägg, och Jönköping fick uppleva en fotbollsfeber som aldrig tidigare och knappast senare, i och med att Jönköpings Södra gick upp i allsvenskan.

Den 9 januari 1942 hade Jönköpings-Posten en annons om landskapsmatch i boxning mellan Skåne och Småland. Även ett referat från matchen gjordes. Ännu hade inte boxningen blivit något som tidningen tog avstånd ifrån. Senare under året skrevs att den förnämsta friidrottstävlingen i Huskvarna skulle bli en landskapsmatch mellan Östergötland, Västergötland och Småland (5/8 1942).

I början av sommaren 1943 skrev JP om en jättegala på Råsunda, där svensken Olle Tandberg ställdes mot belgaren Karel Sys. Svensken vann och blev därigenom Europamästare i professionell tungviktsboxning. JP hade många teckningar från matchen (29/5 och 31/5 1943).

Annons

Den 1 juli 1942 satte Gunder Hägg världsrekord på engelska milen med 4.06,2. Han vann en meter före Arne Andersson. Jönköpings-Postens sportskribent, signaturen Kåbe, var i Göteborg och refererade loppet varv för varv. Därefter var den stora händelsen att Gunder skulle resa till USA för att tävla där. Det beskrevs som den svenska sportsäsongens stora sensation, som »det hittills märkligaste svenska idrottsliga vikingatåget«. Allt skildrades utförligt i JP med material från United Press (11/5 och 31/5 1943).

Ännu våren 1943 spelade Jönköpings Södra i division 3. Men det gick bra för laget, och publiken växte. Den 15 juni 1943 skrev J-P att Calle Simonsson gjort hat trick i en match som Södra vann med 3–1, och laget gick därmed upp i division 2, i det som kallades andra södra. Även där gick det bra. Bland annat besegrades Kalmar FF med 5–1 och 6–0 (16/8 1943 och 15/5 1944). JP ställde frågan om vilket lag som var bäst, Tord 36 eller Södra 43? Man började till och med kalla Carl Simonsson för Timpa (1/11 och 15/11 1943).

Ytterligare en säsong spelade laget i division 2, men så kom då våren 1945. Södra vann sin serie och fick kvala mot en annan division 2-segrare, nämligen Tidaholm. Resultatet blev två oavgjorda matcher, först i Jönköping och sedan i Tidaholm. En tredje och avgörande match spelades på Råsunda. Där var åskådarantalet 17 000, och Södra vann med 4–0. Samtidigt satt 7 000 Jönköpingsbor på Stadsparksvallen och lyssnade på ett radioreferat från matchen förmedlat av Sven Jerring. Arrangörer för detta evenemang var Jönköpings-Posten och Södra. Man fick betala 1 krona i inträde för att få lyssna på radioreferatet. Sedan kom fotbollslaget till Jönköping, och där tog man emot Smålands första allsvenskar. 15 000 människor hade samlats, stadsfullmäktiges ordförande Anton Karlsson talade, och det kunde konstateras att allsvenskan hade funnits i 21 år innan Småland fick sitt första allsvenska lag (8/6, 11/6 och 12/6 1945)

Södras framgångar märktes givetvis också då Jönköpings-Posten delade ut pris för bästa småländska idrottsprestation. År 1944 fick Calle »Timpa« Simonsson priset, men han fick dela det med G. T. Gustafsson, skytt från Eksjö. Timpa Simonsson var den första Jönköpingsidrottaren som belönats på detta sätt. Tidigare under 1940-talet hade Reinhold Petersson, tyngdlyftare från Kalmar län, fått priset, sedan Nicke Bergström, Nässjös legendariske bandyspelare, Gunnar Pettersson, spjutkastare från Växjö och Rune Gustafsson, löpare från Värnamo (8/12 1944).

När Jönköpings-Posten gjorde propaganda för tidningen som annonsorgan, användes en bild från idrottens och främst boxningens värld. Man ser två män med bar överkropp i en boxningsring. Den ene får in en rak vänster på den andre. Så sker också, skriver tidningen, om man har »En slagkraftig annons«, och JP framhåller att tidningens moderna serviceavdelning står till annonsörernas tjänst, och den står också i förbindelse med ledande tecknare och reklammän (17/1, 24/1 och 21/2 1945).

Om man också för detta tidsavsnitt låter ganska avtäckta kvinnoben ingå under rubriken »Sport med mera« kan konstateras att konfektionsföretaget Argus exponerade kvinnoben vid reklam för underkläder och baddräkter (12/3, 21/6 1940 och 19/9 1941). Strumpfabrikören Eiser var något fräckare, visade långa kvinnoben och frågade om män först ser på benen (23/9 1943). När kriget närmade sig sitt slut kom en än större påverkan från USA, och man kunde få se Rita Hayworth göra reklam för Lux toalettvål (10/4 1945).

Lokalsamhället

En lokal tidning är nästan alltid en oöverträffad källa till kunskap om ett samhälle. Mycket var extraordinärt under krigsåren, även om själva kriget aldrig nådde Sverige. Stora insatser gjordes nationellt och lokalt för att stärka fosterlandskärleken och försvarsviljan och även förmågan att utstå de relativa umbärandena.

Den 1 maj 1940 var annorlunda jämfört med tidigare. Arbetarrörelsens dag förvandlades till en fosterländsk manifestation. Parollen var »För Sverige, dess frihet och oberoende – ett enigt folk«. Demonstrationen förbereddes genom överläggningar mellan Jönköpings arbetarkommun och de lokala styrelserna för folkpartiet och högern. 6 000 gick i demonstrationståget, 10 000 var samlade på Östra torget. Där hälsningstalade arbetarkommunens vice ordförande Wenblom och sedan hölls korta anföranden av borgmästare Dahlbäck, folkpartiet, riksdagsman Molander, socialdemokraterna, och direktör Bergenstråle, högern (25/4 och 3/5 1940).

Sensommaren 1940 ser man fruarna Märta Graab och Karin Berner i Jönköpings husmorsförening propagera för billig mat (27/8 1940). Senare förkunnas att svamp är en god och billig mat och att man kan lära sig på Jönköpings-Postens och Gudmundsgillets svampexkursioner (1/9 1943).

Söndagen den 19 januari 1941 anordnades en Medborgarfest i Jönköping. Arrangör var andra försvarslånets ortskommitté. Vid högtiden deltog en fanborg. Svenska arméns paradmarsch spelades och – än mer intressant – Obligationsmarschen av Lars-Erik Larsson. Landshövding Olle Ekblom hälsade välkommen, medan huvudtalet hölls av den socialdemokratiske riksdagsmannen Edvin Gustafsson i Bogla. Därefter följde diktläsning och korta anföranden av överlärare David Estborn och direktör Bergenstråle. Slutligen sjöngs »Du gamla, du fria« unisont (16/1 1941).

Fortsättning följer...