Samtidigt har länets arbetsgivare stora problem att rekrytera nya medarbetare. En nyckel för att lösa kompetensbristen är att förbättra arbetsmiljön genom ett större fokus på faktorer som bidrar till välbefinnande.

Efter några år med hög tillväxt är svensk ekonomi på väg in i en lugnare fas. Trots detta förväntas arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas positivt. För Jönköpings läns del innebär det att de stora rekryteringsproblem som arbetsgivarna i länet upplever inte kommer att lösas under kommande år. Arbetsförmedlingens senaste statistik visar att närmare fyra av tio av länets arbetsgivare i privat sektor och drygt sju av tio i offentlig sektor upplever brist på arbetskraft vid nyanställningar.

I konkurrensen om de nya medarbetarna är det avgörande att erbjuda marknadsmässiga löner. Men minst lika viktigt är att arbetsmiljön är hållbar och arbetet utvecklande. Juseks arbetsmiljöarbete har därför som utgångspunkt att det traditionella synsättet, med fokus på ohälsa, bör kompletteras med ett fokus på faktorer som skapar välbefinnande i arbetet. Ett skäl till det är att en god arbetsmiljö är produktivt och lönsamt för arbetsgivarna. Därutöver bidrar en förbättrad arbetsmiljö till att minska de psykosocialt relaterade sjukskrivningarna.

I ljuset av detta är det positivt att fler än åtta av tio akademiker i Jönköpings län, enligt en ny undersökning av Jusek, är nöjda med sitt arbete och att färre än fyra procent är missnöjda. Nästan var tredje akademiker är mycket nöjd med sitt arbete. Den här höga graden av nöjdhet gäller framför allt för kvinnor och det privata näringslivet. Men länets arbetsgivare och politiker kan inte slå sig till ro. Utgångspunkten bör vara att fokusera på de åtgärder som med störst sannolikhet förbättrar arbetsmiljön och ökar jobblyckan. Utifrån analyser av en stor mängd arbetsmiljöfaktorer är det några som är särskilt viktiga för att förbättra arbetsmiljön för Sveriges akademiker: Stimulera lärandet, skapa utrymme för kreativitet, använd akademisk kompetens, säkerställ att arbetet inte påverkas negativt, jobba inte fler timmar än vad som uppfattas som rimligt och se till att verksamheten bedrivs effektivt.

Annons

Förbättringar i dessa avseenden ökar chansen att rekrytera de bästa nya medarbetarna, men har även samhällsekonomisk betydelse eftersom det skapar förutsättningar för minskad ohälsa, det möjliggör ett längre arbetsliv och gynnar konkurrenskraften. Därför måste också politiken på nationell nivå utvecklas. Regeringen bör ställa tydligare krav på sina myndigheter och på kommunsektorn att redovisa och följa upp och vid behov åtgärda en bredare palett av arbetsmiljöfaktorer. Regeringen också utreda hur uppföljningen av näringslivets arbetsmiljöarbete kan skärpas utifrån det positiva perspektivet.

Alla tjänar på ökat mätbarhet, skarpare uppföljning och att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del av verksamhetens utveckling. Så länge arbetsmiljöarbetet betraktas som något nödvändigt ont, går vi miste om ekonomisk utveckling och högre livskvalitet.

Magnus Hedberg

Vd Jusek

Daniel Lind

Chefsekonom Jusek