”Ett jordgetingbo. Spring!!!”

Ibland blir inte saker som man tänkt sig, men det finns inget som säger att det inte kan bli bra ändå. Jag tänkte därför ta ett exempel på just detta.

Jag och min bästa vän var på promenad med min hund. Varmt som det var gick vi till en bäck, för att doppa fötterna i det kylande vattnet och för att få tyst på mitt tjatande om att bada. Efter en stund fick vi idén att vandra längs den smala bäcken så långt vi kunde och plötsligt var äventyret igång.

Det var bara några centimeter djupt och titt som tätt sjönk vi ner i lera som påminde om kvicksand. På några ställen luktade det skunk och tydligen så fanns där även kräftor. När vi gått ett par hundra meter tog det stopp. Ett stort träd låg i vår väg och på andra sidan var vattnet minst en meter djupt. Vi insåg att vi blev tvungna att ta oss förbi hindret genom att gå på land. Jag stannade upp och försökte hitta bästa vägen för att ta oss vidare på vår spännande resa.

Annons

Plötsligt hörde jag min vän säga ”AJ! Vad brännässlor det är här.” Jag skrattade till något, då skadeglädjen ligger nära då det kommer till min vän – jämt. Någon sekund passerade och han utbrast: ”Det är ju ett jordgetingbo. Spring!!!” Av ren reflex vände jag mig fort om och direkt kändes det som att någon kastade tio små svidande pilar på ryggen. Första instinkten, ner i vattnet – NU!

Ett graciöst dyk blev ett hårt magplask ner i illaluktande vatten, på tjugofem centimeter... Jag visste inte om getingarna var kvar, eller om det var de redan etablerade sticken som fick smärtan att bli så brutal. Jag ville inte riskera något och tog ett simtag under ytan med brösten skrapandes mot bottnen.

Kort därpå brast jag ut i skratt, förmodligen av chock. Min vän skrattade inte. Han hade fått ett stick i huvudet och började redan svullna upp, likt sticken på hans armar och ben.

Den här händelsen har gett ett gäng tankeställare och lärdomar. Första är, tänk om getingarna stuckit på framsida hals? För min vän hade det kunnat bli katastrofalt och vad hade man gjort då? Andra tankeställaren: Finns det några högra makter som hör ens önskningar och ser till att de slår in direkt? Jag menar, jag fick ju bada…

Tankeställare tre bidrog mest till skratt, men även en del insikter. Det är flera gånger i livet som det kan uppstå tråkiga saker. Allt för många… Men så länge man faktiskt står på benen, lär sig något och ser det positivt, så kan det tillföra en hel del skratt och glädje i slutändan trots allt. Vår händelse var inte rolig just då, men nu i efterhand skrattar vi så fort vi tänker på det.

Till exempel lärde vi oss att man bör vara noga med att se efter var man sätter fötterna, samt att det är väldigt bra att kolla upp vad man har allergi mot och att alltid kolla upp vattennivån innan man dyker. Och när det kommer till skadeglädje gällande ens vänner, så är det nog väldigt vanligt. Man kan skratta och skämta när en vän skadar sig på en lagom nivå (beroende på vilken slags vänskap man har) men när allvaret väl är framme är det inte längre skratt som gäller. Då är det stöttning och omtanke som är i fokus. För att när allt är bra och under kontroll igen, kunna asgarva åt det som hänt. Om man vill, så klart. För det mesta blir ju vad man gör det till. Visst?