Våren 1943 åkte journalisten Pernilla Tunberger till Värnamo för att intervjua Bruno Mathssons (1907-1988) i hans hem för en artikel i Dagens Nyheter. Hon blev imponerad av mötet med den som i dag räknas som en av våra allra största formgivare. Han var stilig och rakt på sak, långt ifrån den småländska snickartyp hon hade föreställt sig. Hon beskrev honom som både ”anspråkslös och övermodig”. Det sägs att Bruno Mathsson blev så nöjd med artikeln att han namngav sin vilstol i böjträ efter journalisten.

FAKTA: Bruno Mathsson

Bruno Mathsson (1907-1988) är en av 1900-talets mest internationellt framgångsrika sv..

FAKTA: Bruno Mathsson

Bruno Mathsson (1907-1988) är en av 1900-talets mest internationellt framgångsrika svenska möbelformgivare och han blev bland annat medlem i The Royal Society of Art, London 1978. En mängd av formgivarens möbler produceras fortfarande hos både Dux och Bruno Mathsson International.

Bruno Mathsson center ligger i anslutning till Mathssons eget bostadshus från 1950. Den tidigare bostadsdelen rymmer en utställning som är öppen måndag till fredag, mellan klockan 13.00 och 16.30.

Den bekväma Pernilla har sedan den första modellen 1936 utvecklats till att bli en av våra mest hyllade designklassiker. Stolen var inget slumpmässigt lyckokast, utan resultatet av ett enträget arbete med att utforska "sittandets mekanik”. Den optimala sitthöjden och perfekta lutningsvinkel växte fram.

Bruno Mathsson var femte generationens möbelsnickare, men den första som siktade mot nyskapande formgivning. Han inspirerades av betydligt djärvare former hos Marcel Breuer och Le Corbusier och Alvar Aalto.

Bruno Mathsson lyfte själv fram hur Stockholmsutställningen 1930 gav honom nya insikter. Arkitektur, inredning och möbelkonst blev till en enhet med funktionen som gemensamt fokus.

Annons

Redan under sin debututställning på Röhsska museet i Göteborg, 1936, presenterade formgivaren de tre stolstyper som han sedan skulle fortsätta renodla och finslipa; en arbetsstol, en vilstol och en liggstol. Böjträkonstruktionen och sadeljorden fanns från start, men skulle komma att utvecklas. Mathsson lät besökarna provsitta stolarna på utställningen och han var också tidig med sitt personliga varumärke – undertill fanns hans namn på etiketten.

Året efter fick Mathsson möjlighet att medverka på världsutställningen i Paris – där uppmärksammades han internationellt och bidrog till skapandet av begreppet ”Swedish modern”.

Parallellt med möbelskapandet ritade formgivaren ett fyrtiotal byggnader.

Det är dock sittmöblerna, möjligen i konkurrens med det ikoniska bordet Superelips, som Bruno Mathsson mest förknippas med. Modellerna i trä och stål har blivit klassiker och säljs i stora volymer än i dag; Eva, Karin, Jetson och Milton känner de flesta till. Och inte minst Pernilla, som med sina mjukt böjda former och smäckra avsmalnande ben uppfyller formgivarens krav på komfort och estetik.

Pernilla 1 var egentligen en vidareutveckling av vilstolen, nu med armstöd, fotpall och vinklat huvudstöd. Sedan följde Pernilla 2 med en lutningsvinkel mellan arbetsstolen och vilstolen och Pernilla 3 som var en vidareutveckling av liggstolen. 1969 lanserades en variant hos Dux med bland annat klädda armstöd som kallas Pernilla 69 och som fortfarande är i produktion.

Pernilla 2 och 3 produceras också fortfarande och går att få i sadelgjord, tyg och läder hos Bruno Mathsson International.

Mathssons sa det själv så bra: ”Möbler ska tillverkas med sådan konst att sittandet i dem inte blir någon konst”. I kombination med en elegant och tidlös form fortsätter hans verk att lysa allt starkare.