Hallpressen har i en nyligen genomförd omorganisation ”kastat om de redaktionella pusselbitarna för att stärka sig digitalt”, som Patricia Svensson uttrycker det. En del i det har varit att skapa en redaktion med renodlat digitalt fokus och en renodlad printredaktion som förvaltar det digitala materialet till papperstidningen.

Källskydd och meddelandefrihet

• Meddelarfrihet innebär rätten att vända sig till media och lämna uppgifter om något s..

Källskydd och meddelandefrihet

• Meddelarfrihet innebär rätten att vända sig till media och lämna uppgifter om något som på papperet är hemligt.

• Källskydd innebär att den som har tagit emot ett tips eller en uppgift inte får röja identiteten för den som vill vara anonym. Det är straffbart för den som tagit emot en sådan anonym uppgift att avslöja källan.

• Meddelarfriheten omfattar alla anställda på statliga och kommunala myndigheter samt kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över. Den gäller inte statliga bolag, privatanställda i offentligt finansierad verksamhet eller privat verksamhet i övrigt.

• I meddelarfriheten finns också ett efterforskningsförbud som innebär att det är straffbart för en arbetsgivare inom offentlig sektor att försöka ta reda på vem som är källan.

• En privatanställd omfattas inte av efterforskningsförbudet, där får arbetsgivaren försöka ta reda på vem som läckt information. En privatanställd som vill tipsa en journalist omfattas dock fortfarande av källskyddet, det vill säga att journalisten inte får avslöja sin källa.

Källa: Svenska Journalistförbundet, sjf.se

En annan del är det så kallade granskningsnavet, en helt ny satsning på fördjupande och granskande journalistik. Till varje nyhetsdesk i koncernen finns en agendareporter knuten och tillsammans utgör de granskningsnavet.

— Reportrarna ska jobba lokalt, men det finns en styrka i att träffas och inspirera och stötta varandra, säger Patricia Svensson och fortsätter:

— Jag vill påpeka att våra journalister alltid jobbat granskande, det handlar mer om att vi har hittat andra former för det och bygger våra redaktioner kring det.

Kvalitet framför kvantitet

Om mediebranschen tidigare trott att rappt och kort är det enda sättet att tilltala en allt mer digital publik, har man nu - på flera håll - börjat inse att så inte är fallet.

— Det är väldigt viktigt för oss att jobba snabbt och ge en superservice till vår publik. Men lika viktigt är berättandet, analysen och fördjupningen som gör att man förstår sin samtid. Vår erfarenhet är att den journalistiken är väldigt uppskattad, säger Patricia Svensson.

Terje Carlsson, ordförande för föreningen Grävande journalister, blir uppriktigt glad när han hör om Hallpressens satsning. Inte bara för att den sänder en tydlig signal till läsarna om ett medieföretag som tar sitt granskande uppdrag på allvar, utan också för att den är vad han kallar framtiden för mediehusen.

— Jag har länge försökt få fler chefer att satsa på grävande journalistik. Om det är något jag är övertygad om fungerar i en mördande konkurrens, så är det egna, unika nyheter. Förut var det fokus på snabba grejer och mycket material på sajten. Nu har fler börjat förstå att det är kvalitet framför kvantitet som gäller.

Läser mer - och längre

Annons

Tobias Lindberg, chefsanalytiker på mediebranschorganisationen TU, ser samma trend. Han målar upp en bild där allt fler medieaktörer försöker hitta olika platser i nyhetscykeln; från det snabba nyhetsmaterialet till det mer fördjupande. Och där inget motsatsförhållande råder däremellan.

— Nyheter kommer hela, hela tiden, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Det många då, inte minst unga, söker är en trovärdig nyhetsguide, som talar om vad som är oviktigt och vad som är viktigt. Och är det viktigt, då finns det inget stopp för viljan att läsa.

Tobias Lindberg ger en delvis annorlunda bild än den gängse av dagens mediekonsumenter. Säger att den genomsnittlige papperstidningsläsaren i dag lägger 35 minuter på sin morgontidning jämfört med 29 minuter på 1990-talet. Och refererar till amerikanska studier som visar att vi i mobilen lägger mer än dubbelt så lång tid på en lång text än en kort.

— Det kan ju låta självklart. Men hade vi inte tyckt att den långa texten var relevant, då hade vi slutat läsa.

Den tekniska utvecklingen har också gjort sitt för att underlätta. Tidigare var skärmarna gryniga och svåra att läsa på. I dag har en överväldigande majoritet en smart mobil där materialet tydligt och lättillgängligt kan presenteras.

— Utmaningen är att den är så liten, styrkan är att man alltid har den med sig, säger Patricia Svensson.

Vill ha tips

När det gäller Hallpressens granskningsnav hoppas hon på ett stort genomslag, inte minst i kontakten med läsarna.

— Vi hoppas på hjälp från vår publik. Våra agendareportrar vill ha tips, det är genom tips som de bästa granskningarna kommer till. Vi vill att människor hör av sig och berättar för oss vad vi borde berätta om.

Klickjournalistik som ”lovar runt och håller tunt” har Hallpressen aldrig jobbat med, säger Patricia Svensson. Samtidigt beskriver hon det så tilltufsade ordet ”klick” som något i grunden vackert. Ett mått på hur väl ett mediehus når ut med sin journalistik.

— Vi vill jaga klick med den agendasättande journalistiken. Lyckas vi med det har vi gjort något riktigt bra, säger Patricia Svensson.

På djupet: Här hittar du JP:s fördjupande journalistik