Många av oss känner till Alfred Dalins namn och vet att det var han som fick Selma Lagerlöf att skriva den världsberömda boken ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. Vi har kanske också ett vagt begrepp om att han som skolman på något sätt var långt före sin tid. Men på vilket sätt?

Allas lika värde

Bondsonen Alfred Dalin (1855-1919) kämpade för allas lika värde och för alla barns rättighet till en bra skolundervisning.

Han beskrivs i den nya boken – som i sig är en pionjärgärning – som en dynamisk person som hade en brinnande lidelse för att förbättra fattiga barns villkor.

Till Huskvarna kom han 1879. Den lärarutbildning som han själv genomgått var föråldrad och nu ville han föra in friska fläktar i skolan. Inget katekestragglande längre, nu var det barnens fantasi och skaparkraft som skulle uppmuntras. Undervisningen måste vara åskådlig, levande och avpassad just till barn, sa Alfred Dalin.

Annons

För detta krävdes nya böcker. Med exkursioner och praktiska övningar skulle lektionerna också göras mer intressanta. Arne Hjertqvist, som ihop med Jan Förander har iordningställt Dalinrummet i Alfred Dalinskolan, nämner också de skolplanscher som just Alfred Dalin initierade. Det var skolplanscher som ännu under undertecknads skoltid i Sanna skola i Vättersnäs flitigt användes i undervisningen.

En mönsterskola

Jan Förander, som skrivit flertalet artiklar i den nya boken, beskriver hur Alfred Dalins skola i Huskvarna snart framstod som en mönsterskola även ur internationellt perspektiv.

Leif Ruhnström, som också gjort det fina bokomslaget, klargör i kapitlet om Dalin som reformpedagog vad det var som gjorde Alfred Dalin så känd. Han framhåller Alfred Dalins i grunden demokratiska samhällssyn och hans kanske allra främsta bedrift – att överskrida de gränser för yrkesutövningen som tidens traditioner och konventioner satte.

Olof Dalin var nämligen ingen okontroversiell person i Huskvarna. Bland annat fick ”den ogudaktiga” boken om Nils Holgersson prästerskapet att gå i taket .Dalin rörde om i hela vårt lands pedagogiska diskussion, skrev Ragnar Lund som var undervisningsråd på Skolöverstyrelsen.

”Nationalkolyckan”

Flera av Ellen Keys böcker finns i Dalins efterlämnade boksamling och det är sannolikt att han visste vad hon tyckte om dåtidens folkskola och den gamla läsebok som hon beskrev som en ”nationalolycka”. Nu kom istället Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstan, Anna Maria Roos, Sven Hedin och Alfred Dalin själv med nya läroböcker som skulle ge så mycket mer än de, som Leif Ruhnström skriver, ”katekesiska papegojkunskaper” som den gamla läseboken lärde ut.

Alfred Dalins plats

Äntligen fick vi boken om Alfred Dalin. Nu hoppas vi att också att han verkligen ska få en byst eller egen plats i Huskvarna och att fontänen framför Alfred Dalinskolan, den som heter ”Flygande gäss” och är skänkt av Alla Dalin, snarast sätts i funktion igen.