Många seniorer mår bra. De har tillräckligt god ekonomi, tillräckligt goda sociala sammanhang och valmöjligheter för att uppleva tillit och trygghet. De upplever meningsfullhet och känner förhoppningar inför morgondagen.

När vi utsätts för stora förändringar i form av pensionering, flytt, funktionsnedsättning, sjukdom, förlust av nära anhöriga och vänner, så framträder en annan bild av åldrandet i Sverige. Det är svårt att få tillgång till enskilda samtal och gruppsamtal där man får stöd att ta vara på livet utifrån de nya förutsättningar man har. Många seniorer upplever att det är lättare att få tabletter än att få hjälp med nyorientering - att hitta en skärva av mening och hopp att bygga vidare på. Det är vår erfarenhet från projektet Tillsammans för psykisk hälsa Seniorer, som är en del av ett Arvsfondsprojekt som genomförs av Studieförbundet Vuxenskolan i Jönköping i samarbete med Region Jönköping. Huvudprojektet drivs av Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland. Vi ser också att arbetet med den existentiella hälsan skulle kunna implementeras på flera olika nivåer i samhället för att minska den psykiska ohälsan.

En senior per dag tar livet av sig, de flesta är män. Missbruket bland seniorer ökar, mest bland kvinnor. Cirka var fjärde anhörig vårdar själv sin make eller maka som är sjuk och/eller har en funktionsnedsättning. Ensamheten i Sverige - oavsett ålder - beräknas kosta 12 miljarder kronor på grund av ohälsa (SCB-rapport). Den psykiska ohälsan kostar - förutom lidande för utsatta och anhöriga - 70 miljarder kronor per år (OECD-rapport).

Annons

Man kan se nästa siffra som ett svar på hur vi bemöter den existentiella och psykiska ohälsan; över 30% av Sveriges seniorer har behandlats för psykisk sjukdom (Socialstyrelsen). Behandling mot nedstämdhet, depression, oro och ångest består ofta av medicinering som utgår från en generaliserad och ”instrumentell” bild av åldersgruppen (ålderism). Ett exempel är tanken att det är normalt att må psykiskt dåligt när man är senior. Med ett sådant synsätt är det lätt att missa patientens ofrivilliga ensamhet och svårighet att hitta tillbaka till upplevelser av hopp och meningsfullhet efter en svår livssituation, något som skulle kunna återerövras om det i högre grad fanns tillgång till hälsofrämjande och stödjande samtal. Det generaliserande synsättet leder till både under- och överbehandling med antidepressiva läkemedel, vilket i sig kan skapa ökad psykisk ohälsa och flera besök på vårdcentralen. Bemötandet kan också upplevas som att man inte blir sedd och lyssnad på, vilket kan leda till ökad existentiell ohälsa i form av maktlöshet och hopplöshet, som eskalerar till psykisk ohälsa och till slut en diagnos.

I Arvsfondsprojektets samtalsgrupper - Samtalsgrupp Senior - träffas seniorer och samtalar om möjligheten att hitta hopp, mening, goda sociala sammanhang, tillit och trygghet i sina liv och i vårt samhälle. I grupperna blir du sedd, lyssnad på och respekterad - kanske till och med uppskattad - för den mångfacetterade människa du är. Det skulle vara en stor vinst om region/landsting, kommuner och andra organisationer i högre grad mötte deras nyfunna hoppfullhet och tog hand om den. För att nå dit behöver vi arbeta på ett strukturerat sätt med existentiell folkhälsa på alla nivåer i samhället. Och för den som är intresserad av att spara pengar, så finns det miljarder att tjäna på att stärka den existentiella och psykiska hälsan.

Jönköpingsprojektet har under våren prövat samtalsmetoden i samarbete med vårdcentraler i Jönköping, Tranås, Vetlanda och Värnamo. Erfarenheterna från projektansvariga och gruppledare presenteras vid en spridningskonferens öppen för alla den 3 juni kl.13-16 på Qulturum, Ryhovsområdet i Jönköping.

Lena Bergquist

Projektledare Tillsammans för psykisk hälsa Seniorer