Redan i vintras försökte vi få en intervju med Kjell. Då blev svaret att det inte fanns någonting att visa upp i Ovdaskog. Nyligen fick vi istället svar som ”Nej, då ska jag hjälpa till på Elmia Woods” och ”nej, då måste jag passa på att ta in slåttern”.

Fullbokat i jobbkalendern alltså?

— Njae, jag är ju 69 år och är egentligen pensionär.

Fakta: Ovdaskog

Läge: Östra hörnet, i liksidiga triangeln Vaggeryd - Skillingaryd - Ovdaskog.

Storlek: 40 hektar..

Fakta: Ovdaskog

Läge: Östra hörnet, i liksidiga triangeln Vaggeryd - Skillingaryd - Ovdaskog.

Storlek: 40 hektar bete, 25 hektar vallodling plus 230 hektar skog.

Verksamhet: Skogsbruk och uppfödning av kalvar, totalt ett 60-tal djur.

Det här med miljön då. Det måste vara svårt att kombinera miljötänk med ett modernt lantbruk?

— Jag är ingen extremist vad gäller miljöfrågor. Men det blir ändå att man grunnar mycket på hur allt hänger ihop och fungerar.

Mycket av funderingarna handlar om hur det var förr och hur landskapet har förändrats av mänsklig påverkan. Ovdaskog har brukats inom Kjells släkt sedan 1600-talet.

— Den kanske största skillnaden i hur gården brukades, ligger i mängden människor. Bara för 100 år sedan var det 20–25 människor, drängar och pigor som livnärde sig på, och brukade jorden – i dag är det bara jag.

Annons

Enstaka människor kan inte bara ersätta flera av dåtidens arbetare. De har med kraftfulla maskiner dessutom möjligheten att förändra och påverka naturen – vilket kan vara på väg att få förödande konsekvenser. Samtidigt når vi i dag inte upp till samma kvalitet i arbetet, menar Kjell Arvidsson.

— Genom att räfsa, slå med lie och rensa ogräs höll man rent och skapade möjlighet för många blommor som är sällsynta i dag när fjolårsgräset ligger kvar på våren. Bland andra Kattfoten är på väg bort helt.

Nedfallet som kommer med regnet har också påverkat landskapet.

— Skogen växer dubbelt så fort som för 100 år sedan och mycket av den gamla floran har fått konkurrens av mossor och lavar, som växer vid lägre temperaturer. På de mossmarker som odlades upp på 1900-talet har ogräset veketågen brett ut sig.

Kjells åtgärd har varit att anlägga dammar, vilket är positivt för den ekologiska mångfalden.

En tredje påverkansfaktor som Kjell ser som ett hot mot traditionell landskapsvård är de nya arter som sprider sig i takt med den ökade rörligheten.

Han berättar om frun, Annika, som hittade snigelägg på en planta.

— Den fria handeln över gränserna är bra, men den kräver eftertanke och moral. Ekonomi är en viktig drivkraft, menar Kjell, men det är ibland svårt att se konsekvenserna av de investeringar som görs.

Kjell fick miljövårdspriset för att han i viss utsträckning lyckats bevara den gamla miljön på gården Ovdaskog.