En person återkommer på arkivbilderna från 2003–2004: Börje Gustafsson; som inviger Familjecentralen är med när Arbetsförmedlingen satsar i lokalerna på Skänkelund och i många andra sammanhang.

Efter en 25-årig politikerkarriär hade han gått från att vara ordförande i kultur- och fritidsnämnden till att bli kommunens ledande politiker

Det är i dag inte bara Familjecentralen och Arbetsförmedlingen som är försvunna. Det där året, 2004, tycks även kristdemokraten Börje Gustafsson ha försvunnit.

Det började med att Ulf Abrahamsson (C), kommunstyrelsens vice ordförande, avsade sig sina politiska uppdrag, förutom platsen i fullmäktige:

— Det var alldeles för turbulent i politiken och jag hade inget intresse av att vara kvar – det politiska samarbetet fungerade inte, berättar han.

Måndagen den 4 oktober 2004 kallade den politiska majoriteten till presskonferens med tv, radio och tidningar. Under mötet som hölls i kommunhusets sessionssal förklarades att Börje inte längre hade Centerpartiets, Moderaternas och Folkpartiets förtroende att fortsätta som kommunalråd. För beskedet stod bland andra nuvarande kommunalrådet Gert Jonsson (M), som då var ordförande för barn- och utbildningsnämnden, och tidigare kommunalrådet Evald Andersson (C).

— Jag fick veta vad som var på gång under lördagen och under presskonferensen satt jag tillsammans med Börje inne på hans kontor. Jag vet att han mådde mycket dåligt, berättar Berry Lilja, oppositionens företrädare, som skulle komma att ta över på kommunalrådsposten – men först sex år senare.

Den politiska krisen 2004 utspelade sig alltså på högsta lokalpolitiska nivå.

Annons

— Som Moderaternas talesperson i det fyrklöverledda styret var det jag som fick ta på mig uppdraget. Med dagens erfarenhet och förståelse för kommunalrådsrollen hade jag nog skött det på ett annat sätt, samtidigt var det många struliga ärenden och situationen skulle hanteras, säger Gert Jonsson.

Efter presskonferensen uppmanades kommunalrådet att skriftligen underteckna avsägelsen av uppdraget. I media kom sedan nivån på avgångsvederlaget att diskuteras. Det talades först om 1,2 miljoner, senare om 900 000 och 300 000 kronor.

— ”Fallskärmen” var inget som jag hade begärt, eller förhandlat om – det var ett bud som lades fram. Jag sjukskrev mig några månader och fick helt enkelt betalt under den tiden – that's it!

Vi hittar alltså Börje, men inte i det politiska strålkastarskenet.

— Nej, jag drog mig tillbaka helt från politiken, och återgick till min tidigare anställning som produktionsplanerare på Kinnarps – i dag är jag pensionär. Min inställning så här efteråt är att kommunalrådsuppdraget inte blev som vi hade talat om innan inom fyrklövern.

Börje Gustafsson, i dag 67 år, har inte helt kommit undan från förtroendeuppdrag utan är nu ordförande för Pingstförsamlingen i Klevshult, där han bor. Vi har också sett honom i kommunens ekumeniska råd, genom vilket han är med och driver projektet med ”Mötesplatser”, för bland andra långtidsarbetslösa.

Men varför uppstod då situationen, där man inom det styrande blocket, M+C+KD+FP avsatte sitt eget kommunalråd?

— Det var inget fel på Börje och jag kan så här efteråt tycka att han borde ha fått ett bättre stöd. Fyrklöverns vilja då, var att öka det politiska inflytandet på tjänstemännens bekostnad, och jag tror att det var där någonstans som saker och ting körde fast, säger Ulf Abrahamsson.

Berry Lilja bekräftar motsättningarna gentemot tjänstemännen, speciellt på kommunledningskontoret.

Affären slutade alltså med att Börje Gustafsson lämnade politiken helt. Detsamma gällde, till att börja med, även för Ulf Abrahamsson.

— Jag var borta ett antal år, men fick tillbaka lusten. Samtidigt tog jag, till skillnad från Börje, inte emot det avgångsvederlag som erbjöds – jag slutade ju på egen begäran.

Gert Jonsson beklagar att Gustafsson lämnade politiken.

— Det blev en väldigt hård dom och jag kan förstå att han kände sig sviken. Vi har senare haft många andra stora motsättningar mellan de borgerliga partierna, men som har lösts på bättre sätt.