Vi människor rör på oss mer och mer. Vi jobbar på olika platser, har familj på andra sidan landet och äger ett stort intresse i att upptäcka nya platser. För att få vardag och fritid att gå ihop krävs smidiga och snabba transportmedel.

I tisdags skrev Staffan Laestadius, professor emeritus vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och aktiv i tankesmedjan Global Utmaning, i Svenska Dagbladet att Sverige före 2030 ska avveckla allt inrikesflyg söder om Sundsvall samt all flygtrafik mellan Stockholm, Oslo och Köpenhamn.

Men även utan Norrland är Sverige ett tämligen avlångt land. Vi behöver bättre kommunikationsmöjligheter - inte sämre. Att åka tåg i Sverige är tyvärr en utmaning i dag. När kritiken mot förseningar och strul haglar försvarar sig tågbolag och Trafikverket med att nästan 90 procent av alla tåg kommer max fem minuter för sent.

Det stämmer att andelen kortdistanståg ligger på strax över 90 procent i punktlighet. Men om man ska resa lite längre ser siffrorna helt annorlunda ut. Statistiken för punktligheten bland långdistanstågen låg under maj, juni och juli månad i år på 63,6, 59,9 respektive 64,6 procent. Inte en enda månad hittills under 2018 har punktligheten nått över 80 procent.

Det talas mycket om behovet att upprusta järnvägen och eventuella höghastighetståg. Det krävs så klart många nödvändiga investeringar för att få bukt med tågsituationen i Sverige. Men en sak är säker, det kommer kosta oerhörda mängder offentliga resurser och ta väldigt lång tid. Behovet av att resa i Sverige och komma fram i tid, eller för den delen över huvud taget är stort här och nu.

Annons

Flyget är avgörande för att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas. Vi är många som behöver resa för att få ihop arbetsliv med familjeliv. Utan ett fungerande inrikesflyg skulle koncentrationen kring Sveriges största städer öka och det skulle bli svårare att bo i hela landet. Även i tillväxtregioner och medelstora städer som Jönköping.

Under 2000-talet har Miljöpartiet svängt från att generellt motarbeta tillväxt och konsumtion till att på många områden inse att modern teknik, forskning och utveckling är vägen framåt. Varför är de kvar i sitt gamla tankesätt gällande flyget? Vi måste inte alls flyga mindre - men vi måste flyga miljövänligare. Det är faktiskt fullt möjligt!

I dag står utsläppen från inrikesflyget för under en procent av Sverige totala utsläpp. Medräknat utrikesflyget blir det fem procent. Branschen behöver höga krav för att bli mer hållbar men utvecklingen pågår i rask fart och planerna för framtiden är stora.

Redan i dag flyger flera svenska bolag med iblandat biobränsle som fungerar med dagens motorer. Här är det tillgången på biobränsle som är den stora utmaningen. Men nu har forskare vid Luleå tekniska universitet tagit fram en lösning som går ut på att använda restprodukter av svensk skog.

”Våra skogsrester täcker teoretiskt mer än väl behovet, för att med bästa teknik, på ett hållbart sätt, tillverka bioflygbränsle som försörjer både inrikes- och utrikesflyg i Sverige.” säger Fredrik Granberg, projektledare vid energiteknik, Luleå tekniska universitet.

Det första elflygplanet flög över Stockholm nu i somras och forskningen på elektrifiering av flygplanen pågår intensivt. Prognoserna ser positiva ut. Exempelvis räknar Norska Avinor, motsvarigheten till Swedavia, med att alla norska inrikesflygningar kan ske med elflygplan senast 2040. Varför skulle Sverige vara sämre?

Att Jönköpings flygplats byggs ut för att kunna öka sin kapacitet kommer att gynna Jönköpingsborna och de som bor i närområdet. Näringslivet stärks och människors vardagsliv förenklas. Det skapar möjligheter för flerarbetstillfällen och höjer attraktiviteten i att bo och verka just här.

Att försöka hindra människor från att förflytta sig är en sällsynt dum idé. Är lösningen verkligen att beskatta eller avveckla allt som rör sig? Eller ska vi på allvar satsa på en grön omställning som bekämpar vår klimatpåverkan? Det är utsläppen som ska minska - inte rörligheten.