REGERINGEN satsar på att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck och tonen är till synes kompromisslös: våld, könsstympning och barnäktenskap är oacceptabelt.

Men frågan är om man har det politiska modet att angripa detta allvarliga problem där det är som störst - i invandrartäta förorter.

Arbetet mot hedersförtryck ska genomföras bland annat genom så kallad jämställdhetsintegrering, riktade insatser mot föräldrar, kunskapsinsamling och statistik, samordning mellan myndigheter.

100 miljoner kronor avsätts nu och ytterligare 200 under kommande tre år.

I torsdags anordnade regeringen och Länsstyrelsen i Östergötland, som har ett regeringsuppdrag att motverka hedersförtryck, en konferens under rubriken: Nationell samling mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I sitt öppningsanförande underströk jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) att: "Sverige är ett land där jämställdhet gäller för alla" och "att alla som kommer till Sverige och bor i Sverige på riktigt känner att det här är ett land där jag kan göra vad jag vill".

MER INTRESSANT är att Regnér också tryckte på att tänkandet som ligger till grund för förtrycket ska förändras och inte finnas kvar, huvudsakligen genom förebyggande arbete.

Annons

Väl talat, men i praktiken inte helt okontroversiellt eftersom det innebär att man måste rikta insatserna mot föreställningar om familjens heder och kvinnans ställning i en religiös och kulturell kontext.

Docenten Astrid Schlytter vid Stockholms universitet tror att var tredje elev med utländsk bakgrund lever under hedersrelaterade familjenormer. Det kan handla om så många som 240 000 unga (Aftonbladet 29/5).

Mörkertalet bedöms vara stort och få fall går till domstol.

Att Socialdemokraterna och regeringen är öppna för att den stora migrationen till Sverige medfört ökade problem med hedersrelaterat förtryck av främst flickor och kvinnor gör det möjligt att förbättra situationen.

Inom Vänsterpartiet tänker man uppenbarligen annorlunda. Behandlingen av riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V), som tagit tydlig ställning mot alla former av hedersförtryck, är minst sagt besynnerlig.

KAKABAVEH kommer inte att nomineras till partiets riksdagslista och blir därmed inte möjlig att kryssa.

Anledningen till utfrysningen kan spåras till kampen mot hedersförtrycket. Efter att ha skrivit om förortens moralpoliser som begränsar flickor och kvinnors liv, anklagades hon av partiledningen för att ha spridit falska rykten. Om detta skriver hon själv på Aftonbladet debatt (29/11).

V är möjligen ett särfall i svensk politik, men tendensen att förminska problem som har samband med migrationen är fortfarande utbredd. S reagerade exempelvis på det moderata förslaget att samla in statistik över brottsoffer och förövares etnicitet med så kallad brunmålning.

Det är bra att S nu säger sig vilja skaffa bättre kunskaper om hedersförtrycket, som rimligen även förutsätter insamling av obekväma fakta. Att erkänna ett problem är en förutsättning för att kunna lösa det.