I barn- oh utbildningsnämnden är förvåningen stor. Att det går lite hit och dit är naturligt, men att från ett år till ett annat gå från bäst till sämst är oroväckande.

Fakta: Behöriga 2014–2017

Yrkesprogram

2013/14: 87,5

2014/15: 89,2

2015/16: 85,0

2016/17: 68,6

Länet: 80..

Fakta: Behöriga 2014–2017

Yrkesprogram

2013/14: 87,5

2014/15: 89,2

2015/16: 85,0

2016/17: 68,6

Länet: 80,4

Riket: 82,5

— Utvecklingen har varit uppåtgående under flera år. Nu har det skett en stor dipp, konstaterar nämndordförande Jenny Larsen (KD) som också är självkritisk.

Samtidigt som siffrorna presenteras framgår det att trenden fanns redan när eleverna gick i sexan.

Annons

— Vi måste bli bättre på att följa upp och vidta åtgärder när vi ser sådana här signaler. I nuläget har vi dock svårt att se vad det kan vara som ligger bakom, säger Jenny.

Situationen med lärare som har pedagogisk kompetens är betryggande och Vaggeryds kommun har inte satsat mindre på skolan än Eksjö kommun – som nu har tagit över förstaplatsen.

Dålig ventilation i kombination med större klasser? Ja, kanske. En större andel flyktingbarn, som kräver resurser? Nja, vid tidigare besök från Skolinspektionen har Vaggeryds kommun visserligen fått kritik för bristen på hemspråkslärare. Samtidigt har flyktingbarnen, för jämförelsens skull, räknats bort i statistiken.

— Följden av det här blir fler elever på individuella program och att de får läsa ifatt, säger Jenny Larsen. Vilket i sin tur innebär ökande kostnader.

Flera trender?

— Ja, kategorin som helt struntar i skolan har ökat. En stor andel får inga betyg alls.

Under de senaste fyra åren har antalet barn i grundskolan ökat konstant, från 1 390 till 1 585. Andelen med utländsk bakgrund ligger ganska stabilt på 22 procent, medan allt fler har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Lärartätheten har ökat och den totala kostnaden per elev var under läsåret 2016/2017 96 400 kronor.