Som vanligt är det Karl Meyer, som fick 2016 års kulturstipendium av kommunen, som har skrivit manus. Men alla 18 i sällskapet har hjälpts åt att utveckla pjäsen och dess karaktärer under tiden som de har tränat. Det hela utspelar sig på Västra torget i Jönköping.

— Birgitta och jag har odlat mycket potatis förr i världen och levererat dit. Där träffade vi många originella personer. Det finns nog inga händelser som vi spelar upp som inte har hänt, säger Karl Meyer.

— Stackars dig, säger Birgitta Aschan och klappar sin man lite på armen.

Det blir fyra föreställningar och de har redan sålt 150 biljetter. Teatersällskapet bygger kulisserna fixar kläderna och samlar ihop den rekvisita som behövs.

Det hela började när Birgitta Aschan var präst på Råslätt. De tyckte att människor borde få skratta lite mer än de gjorde, och att fler kunde få lära sig att prata inför folk.

Annons

— Det var en väldigt fin idé Birgitta. Du fick ju ett antal människor att lyfta sig, säger Erik Svensson som spelar grönsakshandlare.

Några av skådespelarna gestaltar flera karaktärer så det gäller att få till klädbyten också. Och de har ingen ljudanläggning, det gäller att göra sin röst hörd för egen maskin.

— De flesta av oss har ingen bakgrund inom detta och för några år sedan skulle man aldrig ha tänkt tanken, säger Erik Svensson.

Så är det ju det här med rampfebern.

— Jag är nästan färdig att åka hem innan jag ska gå in, säger Karl Meyer.

De teatersugna träffas ganska mycket för att träna inför föreställningarna men de har annars inget uttalat schema för sin aktivitet.

— Det blir uppehåll tills vi bestämmer oss för en ny pjäs, säger Birgitta Svensson som regisserar.