Grusgångar, stensättningar, fiskdamm och resterna av ett orangeri - allt bortglömt fram till för några år sedan. Men i oktober ska Gustaf Mauritz Posses magnifika herrgårdspark från 1700-talet varsamt börja tas fram igen.

— Det här är en plats som jag tror väldigt mycket på, säger Claes Pettersson, arkeolog på länsmuseet som håller i utgrävningarna.

Han målar upp en bild av en symmetrisk pedantskött gustaviansk trädgård. Strama genomtänkta linjer. Välansade buskar. Sherrysmuttande besökare som beskådar härligheten från herrgårdens övervåning tillsammans med värden Gustaf Mauritz Posse, den odlingsintresserade juristen som lät anlägga Rosenlunds herrgård och sedan bodde där. På bekvämt pendlingsavstånd från Jönköping och med en vidunderlig utsikt.

Rosenlunds herrgård blev en mönstergård. Odlingarna låg i framkant när det gällde teknik och växtval och hit åkte man för att lära sig och inspireras.

Men redan i mitten på 1800-talet var trädgården omodern och för dyr för att skötas. Den gjordes om. Förenklades. Och undan för undan gömdes och glömdes den ursprungliga herrgårdsparken. Doldes under tunna lager av jord.

Hittades av en slump

Resterna av parken hittades av en slump när länsmuseet sökte av marken runt herrgården med georadar. Det gjorde de för att hitta den gamla landsvägen och ett gammalt torp som sägs ha legat någonstans där. De strukturer som blev synliga visade tydligt var till exempel gångar och odlingsbäddar funnits.

Rosenlunds arkiv har någon gång försvunnit. Ingen vet vart, kanske ligger det som en bunt gamla papper på någons vind. Det försvunna arkivet gjorde att ingen hade en aning om vad som låg strax under gräset väster om herrgårdsbyggnaden.

— Det var ju helt och hållet en överraskning, säger Claes Pettersson.

Dolda strukturer

I höst börjar arbetet med att ta fram de dolda strukturerna, och även försöka lista ut vad som växte här. Det är nämligen inte bara stenar och former som kan grävas fram.

— Pollen kan överleva, vissa växtdelar kan överleva.

Annons

Vid de små provgrävningar som länsmuseet gjort har de mycket riktigt hittat gamla bevarade växtdelar som kan hjälpa till att lägga pusslet om hur parken en gång såg ut. De har till och med hittat fiskfjäll i det som var fiskdammen i parken. Fisken i dammen var matfisk, troligen Ruda. Vid den här tiden var trädgården inte bara till fägnad.

— Man lägger in en nyttoaspekt i detta med att ha en park.

Claes Pettersson tror även att en inventering av den befintliga växtligheten kan ge dem ledtrådar så långt tillbaka som 1700-talet.

— Det kan mycket väl vara så att det finns växter som överlevt från den ursprungliga parken.

Det kommer att bli en unik plats menar han. I dessa tider, när det går att kopiera vad som helst, tror han att människor ännu mer uppskattar något som är genuint, som verkligen har funnits.

— Här har du möjligheten att ta fram någonting som har varit försvunnet i 150 år. Det återskapade Rosenlund blir ju lite av ett kulturellt nod i Jönköping.

Succé i Mölndal

Ett exempel på ett liknande projekt, om än i större skala, är Gunnebo slott och trädgårdar i Mölndal. Anläggningen är från samma tid som Rosenlund och det återskapade Gunnebo med omgivande trädgårdar har blivit ett stort turistmål. Bara trädgårdarna har en halv miljon besökare varje år.

Det är svårt att sätta ett värde på vad Gunnebo betyder för Mölndal menar Mattias Johansson, turismansvarig i kommunen. Det kommer både nationella och internationella turister men även Mölndalsborna uppskattar och besöker anläggningen.

— Det är ju fullt av vardagsmotionärer som kommer in i trädgårdarna och gör trädgårdarna till sin plats. Man kan inte bara tänka ekonomi utan även välbefinnande och annat, säger Mattias Johansson.

Restaureringen, och driften, har såklart kostat en rejäl slant. Men på frågan om man i Mölndals kommun så här i efterhand anser att det var värt pengarna svarar han utan att blinka.

— Ja det har man ju fattat på alla nivåer.

Ingen tidsplan

Det finns ingen exakt tidsplan för när Rosenlunds herrgård med tillhörande park ska vara färdig. Det är svårt att uppskatta hur mycket jobb det är. Framtiden får också visa om det går att använda det material som grävs fram, kantstenar och annat, eller om man måste göra nytt.

— Det är kanske det viktigaste, att låta det ta sin tid och inte rusha fram någonting. Vi kan skapa en plats som blir väldigt uppskattad av Jönköpingsborna.