I en färsk undersökning bland förtroendevalda svarade 28 procent att de blivit utsatta för trakasserier, våld eller skadegörelse.

- Siffrorna säger ingenting om hur många som har blivit utsatta för det ena eller det andra. Det skrämmande är att siffrorna har ökat mot tidigare år, säger Edward Andersson som jobbar med information på uppdrag av SKL.

Ytterligare resurser

Redan 2016 fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, resurser från regeringen för att ge stöd till kommuner, regioner och landsting för att förebygga hot och hat mot förtroendevalda. Satsningen pågår fortfarande, med ytterligare statliga resurser. I samband med måndagens sammanträde i kommunfullmäktige var det Vaggeryds tur. Utöver ledamöterna i fullmäktige hade även deltagare från olika nämnder kommit för att lyssna.

Vad är de vanligaste händelserna?

- Det är nog arga medborgare eller rättshaverister som anser sig missbehandlade. Eller organiserade kriminella som försöker påverka i någon fråga.

Vart kan en politiker som blir utsatt vända sig?

- I första hand till Polisen. Men beroende på vad det handlar om kan de även vända sig till kommunens personalchef eller till beredskapssamordnaren, säger Edward.

Nya hot

Marie Åkerblad som är beredskapssamordnare kan jobba med åtgärder för att minska risken för hot och ge råd om agerande.

Annons

Vid informationen berördes även de nya hot som har kommit via internet; hatkampanjer, nättroll och informationspåverkan.

Ett mål från SKL:s sida är att hot, hat och våld mot förtroendevalda inte ska leda till en normförskjutning. Att politikerna tänker att ”lite får man tåla”, eller att de undviker att ge sig in i frågor där de riskerar att attackeras.

Edward Andersson jobbar för SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Foto: Gunnar Hoglund
SKL