DET ÄR PRECIS så det ska vara. Vi ska vara engagerade i vad som händer med vår omgivning och vi ska ha högt till tak i diskussionen.

Det var med detta som bakgrund som jag skrev en krönika förra fredagen (1/9) om ett fenomen som inom stadsutvecklingsforskningen kallas för CAVE People (Citizens Against Virtually Everything).

Kanske var jag inte tillräckligt tydlig i min krönika, men då är det bra att kunna förtydliga sig.

Det som definierar CAVE People är att de är emot i princip alla förslag, inte bara vissa förslag. De har också en förmåga att uttrycka sig i svart-vita termer som att ”jag har fel och du har rätt” och ”håller du inte med mig så är du korkad”.

I GRUPPEN CAVE people ingår inte de som ibland är för och ibland är emot - så där vi ju alla är lite till mans. Tvärtom så är oliktyckande en förutsättning för en god stadsutveckling.

Inte heller ingår de som nyanserar sin åsikt ”jag håller inte med” och som presenterar sakliga argument som går att bygga en diskussion kring.

CAVE people är de som säger nej till i princip alla förslag och gör det med ett kort och gott ”fy” – slut på diskussionen!

Annons

Så min krönika var inte en kritik mot individer med åsikter i allmänhet. Jag tycker tvärtom att åsikter – och olika sådana - är en grundbult för vår plats utveckling.

Snarare var krönikan ett inlägg mot de som om och om igen, i fall efter fall, avfärdar idéer med mängder av nedlåtande inlägg där syftet inte är att föra diskussionen framåt utan att ventilera en allmänt negativ inställning.

Mitt exempel med ön utanför Munksjöstaden valdes för att diskussionerna kring denna ö fyllts med motsvarande kommentarer. Men det kunde i princip ha gällt valfri förändring i staden.

För självfallet är inte alla de som är emot ön som sådan de som faller under epitetet CAVE people.

EPITET CAVE people kommer inte från mig personligen.

Det är ett begrepp som diskuteras inom forskningen som handlar om stadsutveckling. Det är alltså inte ett försök från mig och mina kollegor att smutskasta människor med åsikter.

Namnet –”Medborgare mot precis allt” - kommer ifrån att en liten grupp individer skriker så högt om precis allt som görs så att andra slutar att uttrycka sina åsikter och tankar i rädsla för att bli offentligt tilltryckta som mindre vetande.

Gruppen gör även att beslutsfattare blir allt mindre benägna att våga fatta beslut som hamnar i CAVE peoples skottlinje. 

Och när CAVE people blir alltför många och alltför ljudliga så stannar mycket av som skulle kunnat komma många invånare till godo.

Får denna mycket lilla men högljudda grupp, som alltför ofta dominerar våra kommentatorsfält, för mycket utrymme så dör den allmänna debatten – just den som tillåter att vi tycker olika.

Det är en sådan utveckling som jag tycker är önskvärt att undvika.