GULD BLIR till sand när svenska myndigheter tillämpar miljölagar för hårt.

När skogen vilar på en stark äganderätt är det en långsiktig och gynnsam affär för Sverige.

Skogsbruket gjorde Sverige rikt och har potential att göra oss ännu rikare. I dag exporterar Sverige skogsprodukter till ett värde av 125 miljarder kronor och över 70 000 personer är anställda inom skogsbruket.

Med ny teknik för att ta fram biobränslen och bland annat material till kläder kan vi, tack vare skogen, klara av att tackla såväl miljöproblem som att öka vårt välstånd.

DENNA framgångssaga vilar på en starkt skyddad äganderätt och en fungerande rättsstat där man kan förutse konsekvenser av lagar och ens eget agerande.

Skogen är av sin natur en långsiktig investering och majoriteten av skogen ägs av privatpersoner och familjer. Ägarna köper mark och planterar träd som de vet att de själva troligtvis inte kommer att få avverka.

När svenska politiker och nitiska byråkrater övertolkar EU-lag riskerar denna ordning att raseras.

Annons

I artskyddsförordningen (2007:845) listas utsatta djur- och växtarter som, om de påträffas, kan hindra en avverkning. Den svenska tolkningen av EU-direktiven är väldigt snäv vilket har gett negativa ekonomiska konsekvenser för markägare.

Som exempel har avverkningar stoppats efter att häckande tjädrar påträffats i området. Detta trots att tjädern är ett lovligt småvilt i Sverige.

Ett annat exempel är det uppmärksammade lavskrikefallet där Skogsstyrelsen förbjöd avverkning, utan ekonomisk ersättning. Precis som tjädern är lavskrikan en fågel som bedöms som livskraftig i Sverige.

Då dess naturliga utbredningsområde är norra Sverige är den mer sällsynt på Europeisk nivå. Därför är den rödlistad av EU.

MARK- OCH Miljödomstolen har vid flera tillfällen upphävt myndighetens beslut gällande både lavskrika och tjäder då det inte har stått i proportion till markägarens intressen.

Domstolens beslut är positiva. Men att fall som dessa kan äventyra eller åtminstone försena avverkningar skapar en stor osäkerhet hos skogsbrukare.

Investeringar som är gjorda över flera decennier riskerar att gå om intet och familjeföretags besparingar gå till att försvara sin mark mot myndigheter istället för till skogsutveckling.

Lagstiftningen är i skriande behov av en uppdatering där markägarens intressen sätts i fokus. Principen frihet under ansvar har gett Sverige ett hållbart skogsbruk och en biologisk mångfald.

Med nuvarande strikta tolkning av miljölagstiftningen försvinner incitamenten för ägarna att plantera träd och vårda naturen.

Att fritt kunna nyttja sin mark och leva av dess skog är en given del av en stark äganderätt. Vill vi ha såväl ekonomiskt välstånd som biologisk mångfald behöver denna rätt förstärkas.