Det finns ett gemensamt mål för alla landsting och regionen i Sverige att bli oberoende av hyrläkare från 2019. Knappt ett år kvar, alltså, men målet syns allt svårare att nå. Kostnaden fortsätter att öka och i Jönköpings län beräknas den ha kostat 200 miljoner 2017, en ökning med 30 procent jämfört med 2016. Det är den fjärde största ökningen av hyrpersonal i landet.

Allt fler kategorier av vårdanställda ger sig ut på den öppna marknaden. Många drivs av de höga lönerna som erbjuds till hyrpersonal och vi har tidigare berättat om en läkare som erbjuds 128 000 i månaden för att jobba i ett grannlän. Men många kan tjäna mer, trots överenskommelsen om samverkan och bemanningsföretagen har vuxit till en stor bransch. Det kan ju vara bättre att finns en doktor än att vårdcentraler och mottagningar tvingas stänga, trots att arbetsmiljön och patientsäkerheten blir lidande av brist på kontinuitet som hyrpersonal ger.

Annons

Brist på vissa specialister, till exempel inom psykiatrin, och brist på allmänläkare som vill jobba på landsbygd är en förklaring till att behovet ökar här. Från fackligt håll framhålls också arbetsmiljön med stress, många pålagda uppgifter och svårighet att kunna påverka sin arbetssituation som orsaker till att anställd personal väljer bort anställning inom den offentliga vården.

Mellan den 1 juli 2016 och 1 juli 2017 slutade 77 läkare inom Region Jönköpings län de flesta av andra skäl än pension.

Den nya statistiken från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att kostnaderna fortsätter att stiga markant i landet. Merparten, 3,7 miljarder kronor, går till hyrläkare. Inhyrda sjuksköterskor kostade 1,3 miljarder.

Enligt Dagens Samhälle är splittrad. Skåne, Östergötland och Kalmar har minskat notan. I Västmanland är den oförändrad och hos övriga stiger kostnaderna. I Uppsala och Värmland stiger de rejält, med 53 respektive 37 procent.

LÄS MER: Nu ska hyrläkarna bort

LÄS MER: "Vi är i behov av hyrläkare"

LÄS MER: Många reaktioner om den hyrda vården