I föräldrarnas sovrum, på dubbelsängen, där satt de hopträngda alla tre framför en för privathushåll ovanlig mackapär. Det var slutet av 70-talet. Det tekniska lilla undret var en så kallad terminal.

– En platt historia med tangentbord, som en gammaldags skrivmaskin fast på baksidan kunde man sätta fast en telefonlur - det fungerade som ett modem, berättar Viggo Kann som då var tretton år och hette Eriksson i efternamn.

Bredvid honom, eller i rummen intill, satt lillebror Kimmo och kompisen Olle Johansson. Terminalen hette Silent för den var så tystskrivande. Trion visste inte då att de höll på att utveckla en storsäljare, nämligen datorspelet Stugan eller Stuga som originalet hette.

– Mina föräldrar jobbade på Stockholms datamaskincentral, QZ och där hade de en stordator. Vi kunde logga in hemifrån, berättar Viggo. Men det var dyrt med uppkopplingar också. Ibland åkte vi in till Teknis.

Pojkarna fick skjuts i den handväxlade Saaben rattad av mamma Eriksson. Här kunde de sitta vid varsin terminal nere i en källare där det också var rökfritt eftersom utrustningen ansågs så pass känslig. På stordatorn Oden lärde de sig programspråk och de spelade ett textbaserat äventyrsspel som hette Adventure.

– Man skrev in R GAM:ADVENTURE, minns Viggo Kann. I spelat kunde man bland annat utforska stora grottsystem. Det tyckte vi var väldigt spännande. Vi tänkte: kunde vi göra något liknande på svenska?

Systemutvecklarna på QZ hjälpte pojkarna att lägga upp sitt spel på Oden. Forskarna började skriva in R GAM:STUGA och spela. Spelet diskuterades flitigt i forumet som också upprättades.

– Jag vet inte om de förstod att det var barn som utvecklat spelet, säger Viggo Kann.

Sen gick det en liten tid. Inget särskilt hände. Det blev mitten av 80-talet.

Annons

– Tills journalisten Erik Fichtelius skrev om spelet i Linjeflygs tidskrift Upp&Ner. Tidskiften hamnade på varje plan, berättar Viggo Kann.

Företaget Scandinavian PC Systems växte så det knakade just under den här tiden. De gav ut kontorsprogram till datorer, men ville gärna se ett spel i sin katalog. Stugan-trion blev kontaktad och anlitad. Alla som köpte en IBM-dator vid den här tiden fick i princip Stugan på köpet - på floppydisk. Överallt satt människor och spelade Stugan.

– Då var ju pc:n alldels ny. Det fanns nästan inga program på svenska och så kom det här. Det sålde i många tusen exemplar, säger Viggo Kann.

Idag har Stugan blivit ett kultspel och Viggo Kann tror att textbaserade datorspel står inför en renässans.

– Det finn en tjusning i textbaserade spel, precis som det finns i böcker, säger han.

Att datorspel skulle vara fördummande, den myten tror han definitivt vi kan slå hål på. Både Viggo Kann och hans bror Kimmo är professorer idag. Den förstnämnde undervisar i datalogi vid KTH den andre i matematik vid Mitthögskolan.

– Jag har undervisat på datateknik i många år och många av mina tidigare elever har ungdomsminnen från spelet. Nu har eleverna inte det längre, men har istället spelat det eftersom det anses som retro.

Går det att klara spelet?

Ja, det händer faktiskt fortfarande att vi blir kontaktade av personer som vill berätta att de klarat spelat och blivit invalda i stugrådet.

Vad händer då?

Det kan jag inte avslöja.

FAKTA: STUGAN

Spelaren gör sina egna föreställningar genom att läsa beskrivningarna.

Tangenttryckningar fungerar som aktiva val. N står exempelvis förr Norr, U för Uppåt, J för Ja.

Under spelets gång ska spelaren bland annat hitta och kombinera olika föremål.

De fåtal personer som klarat spelet blir medlemmar i stugrådet.