– Under senhösten 2017 såg vi att niorna låg dåligt till och att många riskerade att inte bli behöriga till gymnasiet. Under våren satte vi därför in en rad åtgärder för att få ett bättre resultat, säger barn- och utbildningschef Per-Erik Lorentzon.

Läs mer: Niorna gick från länsbäst till sämst på ett år

Då var siffrorna nere i 75 procent behöriga till gymnasiet. Det pekade mot att en fjärdedel av nästa kull gymnasieelever skulle få läsa på individuella program för komma ikapp.

Extra graverande var att de berörda eleverna låg dåligt även i årskurs 6.

Analys och extralektioner

– Vi gjorde en ordentlig kartläggning och analyserade läget. Men vi gav även extralektioner och läxhjälp, elever fick gå i skola under påsklovet, det gjordes individuella anpassningar och gavs motiverande samtal samtidigt som utvecklingen följdes upp, berättar Lorentzon.

Vad var det som de aktuella eleverna hade störst problem med?

– Vi såg att många elever bara saknade ett ämne antingen svenska, engelska eller matte.

När årskullen gick ut hade läget förbättras till 90 procent behöriga, vilket är i nivå med riksgenomsnittet.

Nu har skolledning, politiker och tjänstemän funderat över åtgärder som ska förebygga att situationen uppstår i framtiden.

Annons

– Vår inställning är att eleverna i princip ska följas hela vägen från förskola till jobb. Detta ska ske bland annat genom ett nytt system för resultat och kvalitetsuppföljning och så ska resursfördelningssystemet ta hänsyn till de olika skolornas resultat och förutsättningar, säger barn- och utbildningschefen.

Den här kvartetten har huvudansvaret för niornas kunskaper efter årskurs nio: Barn- och utbildningschef Per-Erik Lorentzon, Fågelforsskolans rektor Helen Kähr, Hjortsjöskolans rektor Peter Hansson och ordförande i barn- och utbildningsnämnden Jenny Larsen (KD).
Foto: Gunnar Hoglund

Mer digitala verktyg

I åtgärderna finns också insatser på specifika områden där man ser att skolan behöver utvecklas, som nyanländas lärande. Elevcoacher och en ökad tillgång till digitala verktyg är andra åtgärder som ska tas till.

I vilken ålder bör de största insatserna göras?

– I F-3 handlar det mycket om att lära sig läsa, skriva och räkna och det här är en mycket viktig tid i skolgången. Framöver ska vi fokusera extra på mellanstadiet där de första betygen sätts - mellanstadiet är ett viktigt skede där vi måste se till att det finns bra förutsättningar.

Per-Erik Lorentzon tror också att det är viktigt med motiverande samtal, både i skolan och i hemmet, så att eleverna känner att de kan utveckla sig. De ska alltid känna att de kan ta ett nytt steg och lära sig mer.

Vi ska tillägga att i den här statistiken dras, för jämförelsens skull, de nyanlända eleverna bort. Med gruppen nyanlända var 81 procent behöriga till yrkesprogram, vilket är en procent under föregående års riksgenomsnitt.