Första dagen med orkester på plats, ett evigt finjusterande av smådetaljer. Det närmar sig premiären av "Spelman på taket" och en av de som förbereder sig är Mullsjöbördiga Karin Mårtenson som spelar Hodel - en av de fem döttrarna. En roll som Karin har fått leva med ett tag nu och verkar ha tagit till sitt hjärta.

— Jag tycker mer och mer om henne. Hon är ju i början ganska så traditionsenlig, pappas flicka, som tycker att det är toppen att pappa och mamma bestämmer vem hon ska gifta sig med, säger Karin.

Det utvecklar sig dock när den stora kärleken dyker upp och förändrar synsätt.

— Till slut så känner hon att "nej, jag vill ha rätten att bestämma själv över mitt liv och min tillvaro".

För Karin är det extra nervöst eftersom det är på hemmaplan.

— Det är en hel skara från Mullsjö som kommer och även gamla gymnasiekompisar och lärare från stan. Det är nästan mer nervöst när det kommer folk man känner som man inte har träffat på ett tag. Så det är nervöst, men också jätteroligt så klart.

För Tevje, musikallegendaren Anders Ekborg, har det varit en lite annorlunda - men bra - period med repetitioner.

Annons

— Det har gått jättebra tycker jag, sen är det ju det här med att amatörerna som är med och har en så stor del i det här bara har varit här en kväll och en dag i veckan. Så det har varit mycket som inte går att göra eller att man låtsas att någon är där. Det har varit lite annorlunda för mig. Att man får tänka sig hur det blir, säger Anders.

Anders vill gärna framhålla en sak när det gäller den här föreställningen - Sinfoniettan.

— Det är ju ett jättelyft och jättekul att vi har dem. Det är ju mycket därför jag ville vara med här. Det är så häftigt, det är inte så många ställen i världen som det finns. Det är kanske inte så många i Sverige som vet hur priviligierade vi är i både som publik och artister att få jobba med stora orkestrar som Malmöoperan, här och Göteborg, säger han och drar jämförelser med Broadway där det ofta bara är åtta till tio musiker i orkestern.

Även Karin Mårtenson är lyrisk över Sinfoniettans inblandning.

— De är ju fantastiska, Sinfoniettan. Det har faktiskt varit en dröm som yngre att få jobba med dem någon gång i livet och nu så står jag här, säger Karin.

Under pressträffen var det en medlem i amatördelen av ensemblen som talade sig varm om samarbetet som har uppstått mellan "proffsen" och amatörerna genom den här uppsättningen. Det är något som Staffan Aspegren, regissör och tjänstledig teaterchef, håller med om.

— Det är väldigt väsentligt för den här produktionen och pjäsen. Jag tror att den blir bäst i sådana här samarbeten som vi har. Jag gillar alltid Noaks ark-principen - några av varje sort och sen in med dem i en trång båt och ut med dem på havet så blir det liv av det, säger Staffan.

I samband med att "Spelman på taket" sätts upp har det förts en diskussion på kultursidan angående repertoaren i huset, vad är din syn på det?

— Diskussionen som förts har jag inte så mycket att säga om, för den går ju in på en period där jag inte har varit med och planerat eller lagt repertoar...när jag sedan går tillbaka från min tjänstledighet handlar det om demokrati, att vi måste tillfredställa alla genrer som vi har fått uppdrag att göra. Och det kommer vi att göra.

"Spelman på taket" har premiär på lördag på Spira.