Nej, det finns förstås ingen anledning att medvetet välja bort herrarna för att ge damerna plats, eller rättare sagt borde det inte finnas det. I den bästa av världar är det inte kön som bestämmer om ett lag eller en individuell idrottare får utrymme i Jönköpings-Posten.

Men hur ser verkligheten ut?

På JP-sporten intalar vi oss gärna att vi är väldigt jämställda i det här avseendet och jag kan ärligt säga att vi aldrig har exkluderat damerna just för att de är damer men däremot händer det emellanåt att vi gör ett medvetet val när vi låter en kvinnlig idrottare få plats i spalterna.

Och ändå ser det ut som det gör; herridrotten dominerar totalt.

För en tid sedan ringde en läsare och påpekade just detta, inte ovänligt men möjligen något frustrerat.

Konstaterandet att JP:s sportsidor samma dag till så där 95 procent fylldes av texter om och bilder på idrottande män bemötte jag med mitt och kollegornas vanliga försvarstal: ”Det är intresset som styr. Publiken vill i större utsträckning titta på och läsa om HV71:s herrlag än klubbens damlag” och så vidare.

Så är det förvisso, det ser vi inte minst i dag när intresset, åtminstone till viss del, enkelt kan mätas i antalet klick på en webbartikel.

”Men vad är det som styr intresset? Har inte ni på JP ett ansvar för att öka intresset för damidrott?”, undrade den där läsaren som hörde av sig.

Annons

Jo, man kan möjligen hävda att vi har ett sådant ansvar även om det förmodligen alltid kommer att skrivas mest om det som flest vill läsa om.

Traditionens makt väger förstås tungt och här är Jönköpings-Posten och andra medier i högsta grad medskyldiga. När vi skriver om vissa sporter och lag bidrar vi, åtminstone på lång sikt, till att öka engagemanget för fenomenet i fråga och det skrivs ännu mer av den anledningen. Och de som hamnar i den här goda cirkeln är alltså främst manliga idrottare. Möjligen styr dessutom manliga sportskribenters (vi är ju fortfarande i förkrossande majoritet)personliga intressentill viss del vad som publiceras och jag kan tänka mig att det inte gynnar traditionellt kvinnodominerade idrotter och företeelser.

En till synes enkel lösning vore förstås att kvotera in kvinnorna i spalterna men är inte det att göra det lite för lätt - och samtidigt väldigt svårt - för sig?

Att i dagsläget rapportera lika mycket om HV71:s damlag, som vi gör om klubbens herrlag, skulle på ett rätt dåligt sätt fånga upp våra presumtiva läsares och tittares intressen, helt enkelt ge en skev bild av verkligheten. Det vore att angripa symptomen och blunda för själva pudelns kärna.

Viktigare då att fråga sig varför så förhållandevis få vill läsa om damidrott. Har det att göra med attdeallra flestaidrotter skapades av män, för män och att de i alla tider företrädesvis har beskrivits av män?

Missar vi på JP-sporten något när vi först och främst berättar om elitidrott, tävlingar och medaljer? Ja, kanske, eftersom forskning visar att kvinnor och flickor i lägre grad än män och pojkar tenderar att ägna sig åt den typen av idrottande.

Samtidigt kan man förstås fråga sig omkvinnors mindre tävlingsfokus är något av naturen givet eller om det bara speglar djupt rotade samhällsstrukturer - som det kanske finns anledning att bryta upp.

Att vi nuför en gångs skull väljer att fokusera på damidrott till hundra procent kanske bara är ett meningslöst spektakel, en parentes som strax hamnar i facket ”bortglömda experiment”.

Eller så får det både oss och dig att fundera ett varv till över sakernas förhållande, varför det ser ut som det gör i sportens värld när det kommer till manligt kontra kvinnligt, huruvida det är angeläget att ändra på detta och hur det i så fall ska gå till.