— Va?! Använder du inte tändstickor? Vilka ord, säg dem inte högt!

Det är tur att Anna Buhr, museivärd och guide på Tändsticksmuseet, skrattar. För inte bara har jag just avslöjat att jag anser moderna braständare vara smidigare än tändstickor, jag har också erkänt att jag aldrig tidigare satt min fot på museet.

— Men det är du inte ensam om. Många Jönköpingsbor som kommer hit, kommer tillsammans med släktingar eller vänner från utlandet som läst att Tändsticksmuseet måste man besöka om man är i Jönköping, men själva har de aldrig varit här.

Det är nu, i modern tid och i en välutvecklad västvärld, som vi kan unna oss lyxen att inte ägna tändstickan någon större eftertanke. Kanske kan det ur det perspektivet kännas märkligt att det var VD:n för just Svenska Tändsticksförsäljningsbolaget (nuvarande Swedish Match) Mathias Hallgren som 1936 grundade stiftelsen Solstickan. Med visionen att hjälpa dem som drabbades hårdast i depressionens Sverige, höjdes priset per tändsticksask med ett halvt öre. Pengarna skulle, som det stod på askarna, användas ”till förmån för barn och gamla”.

Annons

— Då, på 1930-talet, var tändstickan en dagligvara som alla behövde köpa. Och man kunde höja priset med ett halvt öre utan att det påverkade folks ekonomi, berättar Anna Buhr.

Konstnären Einar Nerman fick uppdraget att göra en ny etikett till askarna. Det var bråttom och Nerman letade bland sina gamla teckningar och fann en bild på Tummelisa, bärandes på en fackla. Nermans son Tom hade stått modell till bilden och konstnären gjorde helt sonika om flickan till pojke igen, tog bort facklan och målade en sol i övre vänstra hörnet. För teckningen, som senare skulle visa sig bli ett av världens kanske mest reproducerade konstverk, sägs Einar Nerman ha fått 200 kronor.

Varför blev Solstickepojken en sådan succé?

— Spridningen blev ju enorm just eftersom motivet satt på en produkt som alla behövde. Det följde liksom med på köpet och behövde aldrig arbetas in. Det är som att vi i dag skulle sätta en viss figur på ett mjölkpaket eller en brödpåse, säger Anna Buhr.

Jönköpings arv i asken

1845 startar bröderna Carl och Johan Lundström tändstickstillverkning i Jönköping.

De..

Jönköpings arv i asken

1845 startar bröderna Carl och Johan Lundström tändstickstillverkning i Jönköping.

De första åren hyr man fabrikslokal på Barnarpsgatan, där Scandic Portalen i dag ligger.

Framgången är strålande och tre år senare, 1848, bygger man stadens första tändsticksfabrik, det som idag är Jönköpings tändsticksmuseum.

Men fosfortändstickorna är inte bara giftiga utan också livsfarliga, då de går att tända mot vad som helst.

1844 får professorn Erik Pasch patent på uppfinningen av den så kallade säkerhetständstickan. Han byter ut den vita fosforn mot röd och ”delar” på kemikalierna, så att lite sitter på stickan och lite på asken.

Den röda fosforn är dock dyr och i asken tränger fukt in. Under den åtta år långa patenttiden lyckas Erik Pasch inte få bukt med problemen.

1852 tar Jönköpingsbröderna Lundström upp Paschs patent och vidareutvecklar och förbättrar det.

Tre år senare, på världsutställningen i Paris 1855, presenterar de sin revolutionerande produkt, gör den svenska säkerhetständstickan världsberömd och placerar Jönköping på världskartan.

När Jönköpings Tändsticksfabrik släpper den så kallade ”originaletiketten”, en gul etikett med devisen ”tända endast mot lådans plån”, är succén ett faktum och etiketten kommer snart att plagieras i stor omfattning. Termer som ”Made in Sweden”, Säkerhets-Tändstickor och Jönköping borgar för kvalitet – etiketten får cirka 450 kända efterapningar.

1917 tar Ivar Kreuger över alla svenska tändsticksfabriker och skapar ett enda bolag, STAB, Svenska Tändsticksaktiebolaget. Efter första världskriget fortsätter han sina uppköp ut över världen och till slut har STAB mellan 60-70 procent av världens tändsticksproduktion.

När bankkraschen i New York inträffar 1929 står Ivar Kreuger på toppen. Tre år senare, 1932, kraschar hans imperium och han påträffas död i sin lägenhet i Paris. Det är fortfarande oklart om han tog livet av sig eller inte.

1940 läggs tändstickstillverkningen vid huvudfabriken i Jönköping ner. Systerfabriken, Jönköpings västra tändsticksfabrik, fortsätter med produktionen fram till 1971.

1980 byter Svenska Tändsticks AB namn till Swedish Match AB.

Den svenska produktionen sker idag i Vetlanda och Tidaholm. Tändstickorna exporteras till cirka 80 länder runt om i världen.

Tio miljarder askar

Av miljontals halvören har det blivit mycket pengar. I dag går mellan fem och åttio ören per såld Solstickeprodukt till stiftelsen. Det innebär omkring två miljoner kronor om året till exempelvis föreningsprojekt, läger eller kollon. Totalt har över tio miljarder sålda tändsticksaskar i Sverige genom åren bidragit till att över 100 miljoner kronor delats ut i olika välgörenhetsinsatser.

På Tändsticksmuseet uppmärksammas Solstickepojkens 80-årsjubileum med en mindre specialutställning om tändsticksaskarna från 1936 fram till i dag.

Frågan är hur tändstickan står sig som produkt i dag och vad den betyder som symbol för Jönköping?

— I Sverige och i västvärlden behöver vi den kanske inte så mycket längre, men det finns många länder i världen som fortfarande är helt beroende av den. Tyvärr tror jag att kopplingen till Jönköping har bleknat något, även om jag hoppas att vi verkligen ska fortsätta att förknippas med denna lilla träpinne som har revolutionerat sättet att göra upp eld på så, säger Anna Buhr.

Så skapades Solstickepojken

När Stiftelsen Solstickan grundades 1936, fick konstnären Einar Nerman uppdraget att rita et..

Så skapades Solstickepojken

När Stiftelsen Solstickan grundades 1936, fick konstnären Einar Nerman uppdraget att rita etiketten till asken. Han skapade då Solstickepojken.

Einar Nerman hade bråttom och behövde snabbt få fram ett resultat. Han letade bland sina gamla teckningar och fann en bild på Tummelisa, som bar på en fackla. Einar Nermans son Tom hade stått modell till bilden och konstnären gjorde flickan till pojke igen, tog bort facklan och målade en sol i övre vänstra hörnet.

80 år senare är Solstickepojken en av Sveriges mest kända symboler och kanske ett av världens mest reproducerade konstverk.

Det sägs att Einar Nerman fick 200 kronor för teckningen.