Man har väntat in detta år, 2017, på Eksjö museum; hundraårsjubileet för den ryska revolutionen. Eller rättare sagt revolutionerna – den första i februari som störtade tsarväldet, den andra i oktober som gjorde Ryssland kommunistiskt. Lenins revolution var väl för övrigt mer en statskupp.

Om utställningen

"1923"

Eksjö museum

Visas till den 3/9

Om utställningen

"1923"

Eksjö museum

Visas till den 3/9

Nu är vi där. Mellan de två omvälvningarna – som kom att förändra världshistorien – presenterar det pigga Höglandsmuseet utställningen "1923". Ännu ett årtal? Jo, det var då som Hultsonen Albert Engström företog en tre månader lång höstresa till det unga Sovjetunionen. Året efter kom hans bok "Moskoviter".

Ikoner och affischer

Utställningen består av tre delar. Teckningar från den Engströmska resan, några ikoner som han tog med hem – dem gillade han – samt ett antal propagandaaffischer i modernistisk stil. Dem gillade han mindre. Alberts konstsyn var inte särskilt radikal.

Men på något sätt fick han fatt i 172 stycken, 13 av dem – aldrig tidigare visade – finns nu i Eksjö över sommaren.

Propagandaplanscherna donerade Engström till Nationalmuseet, där man var entusiastisk. Idag är det Moderna som förfogar över dem. Och det är detta museum som gjort urvalet.

Affischerna är utställningens främsta behållning. Kraftfulla, inte sällan antireligiösa. Medvetet val hos Moderna? ”Här har de fromma smålänningarna något att bita i…”

Tiden innan Josef Stalin konsoliderade sitt totalitära och blodiga styre präglades av viss konstnärlig frihet. Socialrealismen med muskulösa stålverksarbetare hade ännu inte slagit igenom. Denna experimentlusta får vi ta del av i Eksjö.

Annons

Väckte protester

Albert Engströms ryska resa väckte protester. Han anklagades för att ha sålt sig till ”judendomen och bolsjevismen”. Han reseskildring är dock långt ifrån ett propagandastycke. Skildringarna av Moskvas slum är osminkade. ”Inför det grova, bokstavligen nakna och rysansvärda armod han nu mötte, började hans penna skälva av skam, sorg och medlidande” sammanfattar Eksjö museum i utställningskatalogen.

Men Albert fick också träffa den flera av den nya statens ledare. Inte Lenin och Stalin dock. Men väl andra namnkunniga som Alexandra Kollontaj och Leo Trotskij (han tecknade av och gillade båda).

Den röde bankiren

En som möjliggjorde hans resa var Olof Aschberg, den röde bankiren kallad. Vid denna tid verksam i Moskva. Idag nog mest känd som farfar till Robert och Richard.

Trotskij tvingades några år senare lämna Sovjet. I Mexiko 1940 beseglade en av Stalins agenter hans öde med en ishacka. Även Aschberg lämnade Europa – men för USA – när nazismen bredde ut sig.

Här finns två ledtrådar till att Engström anklagades för att inte bara gå bolsjevikernas ärenden, utan också judarnas. ”Judebolsjevismen” var ett stående tema för nazisterna.

Men inte heller i Stalins ögon stod judar högt. Denna antisemitism kom att leva vidare efter kriget i Öst och lever i vissa vänsterkretsar än idag. Liksom den lever hos högerextrema och för den delen hos radikala islamister.

Antisemitism

Albert Engström uttalade sig själv mot rasbiologiska tankar. Icke desto mindre var han inte främmande för låga judeskämt; två grova antisemitiska alster finns i den fasta Engströmutställningen ett par våningar upp i Eksjö museum.

Och den som studerar en av de utställda propagandaaffischerna mer noga hittar också mycket riktigt en illasinnad kroknäst jude avbildad.

Utställningen pågår till den 3 september då man avslutar med att visa filmklassikern "Pansarkryssaren Potemkin" på bio Metropol i Eksjö. Dessförinnan föredrag med Michael Diemar om den revolutionära kulturen den 20 juni och med Kristian Gerner om kvinnor i Sovjet den 17 augusti.