Det var under ett seminarium i Almedalsveckan som den av regeringen utsedda Sverigeförhandlingen presenterade förslag på utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen.

Det som kom fram på seminariet var att Sverigeförhandlingen i första hand vill se en lånefinansiering av höghastighetsjärnvägen och att man vill bygga ut hela systemet samtidigt. En anslagsfinansiering anses försena bygget kraftigt.

— Våra gamla stambanor byggdes tack vare lånefinansiering, säger Catharina Håkansson Boman, förhandlare Sverigeförhandlingen.

290 000 nya bostäder

Annons

Sverigeförhandlingen framförde som andraalternativ att sträckan Stockholm–Göteborg prioriteras. Denna sträckan skulle innebära större tidsvinst samt fler tillkommande resenärer jämfört med sträckan Stockholm–Malmö menar Sverigeförhandlingen, även om skillnaden uppges vara liten.

Det uppgavs vidare att den senaste kalkylen för hela byggprojektet av höghastighetsbanan är omkring 230 miljarder kronor. Under resans gång har kostnaden kalkylerats till alltifrån 150 miljarder kronor till 320 miljarder kronor.

När det gäller bostadsbyggandet längs med den planerade järnvägen har det enligt Sverigeförhandlingen nu slutits avtal om 290 000 nya bostäder. Av dessa är 178 000 bostäder planerade i Stockholm, Göteborg och Malmö.

30 års differens

Målet är att höghastighetstågen, som ska kunna köra i upp till 320 kilometer i timmen, ska kunna åka mellan Stockholm och Göteborg på två timmar och Stockholm och Malmö på två och en halv. Enligt Sverigeförhandlingens förslag ska Tranås, Jönköping och Värnamo få stationslägen i Region Jönköpings län.

Med en lånefinansiering skulle höghastighetsjärnvägen kunna vara på plats cirka 2035 enligt Sverigeförhandlingen. Med en anslagsfinansiering beräknas bygget vara färdigt som tidigast 2064.

Hittills har tre delrapporter skrivit av Sverigeförhandlingen och senast sista december 2017 ska förhandlarna presentera en slutrapport för regeringen.