Företagen i Sverige upplever att regelbördan till följd av regelverk är hög och besvärlig. Skattningar ger vid handen att över 50 procent av nya och förändrade regler har sitt ursprung från EU, vilket gör att arbetet med regelförbättring på EU-nivå får stor betydelse för företagens konkurrensförmåga och möjlighet att växa.

Om man läser partiernas valprogram till EU-parlamentsvalet hittar man en intressant ljuspunkt. Alla partier som har ett avsnitt om näringspolitik nämner vikten av regelförbättring för företag. Flera tar upp att de vill se en utvecklad Refit Platform, vilket är kommissionens rådgivande expertgrupp kring konkreta regelförenklingsförslag och regelförbättring, medan andra vill fokusera på att förenkla för mindre företag. Några talar mer övergripande om att minska regelkostnader för företag och göra det enklare att agera på den inre marknaden. Att ambitionen om att minska byråkratin till följd av EU-regler är hög hos mer än hälften av de stora partierna är förstås mycket positivt, men behöver omsättas i praktiken.

Den senaste mandatperioden har regelförbättringsfrågorna lyfts högre, framför allt inom EU-kommissionen. Frans Timmermans, vice ordförande i EU-kommissionen och nu en kandidat för att bli EU-kommissionens nya ordförande, har under perioden haft ansvar för frågorna och satt igång ett ambitiöst arbete. Verktygslådan håller på att fyllas, men mycket kvarstår att göra.

Annons

En stor utmaning framåt är att fortsätta och förstärka befintligt arbete. En ny EU-kommission måste fortsätta prioritera regelförbättringsfrågorna. Kännedomen om regelförbättring och principerna för detta måste öka och i högre grad respekteras av samtliga EU:s institutioner. Arbetet med att göra regelverken kostnadseffektiva och ändamålsenliga måste pågå ifrån det att nya och ändrade regler övervägs till dess att de genomförs i medlemsländerna, men även genom utvärderingar efteråt.

Beslut om regler måste vara faktabaserade. Konsekvensanalyser måste göras för alla förslag av betydelse, även för väsentliga ändringar som görs av EU-parlamentets ledamöter och rådets medlemsstater av kommissionens ursprungliga förslag. För att ytterligare förbättra kvaliteten på lagstiftningen bör också EU:s nämnd för lagstiftningskontroll som granskare få ett förstärkt mandat och större kapacitet. Det måste vidare vara enkelt och lättillgängligt att ta del av vad som sker och lämna synpunkter under hela lagstiftningsprocessen. I synnerhet vad som sägs och sedan beslutas utifrån de samråd som äger rum med näringslivet eller andra grupper.

Sverige, liksom en del andra länder, upplevs av företagen överimplementera EU-lagstiftning, dvs att vi genomför direktiven strängare och mer långtgående än vad som behövs. Det snedvrider konkurrensen mellan företagen i medlemsländerna och kan till och med sätta den inre marknaden ur spel. Medlemsländerna har rätt att göra det, men då blir det desto viktigare att transparensen är stor och att konsekvenserna för överimplementering tydliggörs av medlemsstaten. Då blir det också lättare att granska, ifrågasätta och utvärdera effekterna av överimplementering.

Den befintliga stocken av regler i EU behöver ses över. Dubbelregeringar måste tas bort och regelverken måste utvärderas löpande för att se att de fortfarande är ändamålsenliga. Tydliga målsättningar för en minskning inom för företagen viktiga områden bör utvecklas och styra arbetet.

En hög regelbörda till följd av komplicerade och ineffektiva EU-regelverk försämrar företagens produktivitet, tillväxt och förmåga att konkurrera både i Sverige och EU. Här har såväl de blivande svenska EU-parlamentarikerna som den svenska regeringen en viktig funktion att fylla.

Andrea Femrell

VD Näringslivets Regelnämnd NNR