Pjäsen "Bull" spelas som en blodig maktkamp, som tuppfäktning, inför en liten arena. Publiken har placerats på fyra sidor om de fyra skådespelarna i mitten.

Bull

av Mike Bartlett

I rollerna: Christian Arin, Martyna Lisowska, Sam Rigi, Jesper Arin

Reg..

Bull

av Mike Bartlett

I rollerna: Christian Arin, Martyna Lisowska, Sam Rigi, Jesper Arin

Regi: Stefan Marling

Plats: Kuben, Per Brahegymnasiet

Två män och en kvinna har kallats till ett möte med chefen. De vet att en av dem kommer att förlora jobbet på grund av nedskärningar. Thomas (Christian Arin) har störst anledning att oroa sig. Han har på något vis utsetts till hackkyckling på kontoret. De andra gaddar hela tiden ihop sig och behandlar honom både föraktfullt och respektlöst. Hur han än försöker så blir det bara fel, i deras ögon.

Det är Sverigepremiär för "Bull" som har skrivits av engelsmannen Mike Bartlett, född 1980, en av de mest ansedda dramatikerna i sin generation. Pjäsen skildrar en arbetsmarknad som uppmuntrar till ett slags mobbningskultur. Det är den starkes rätt över den svage, och det är tankeväckande på många sätt.

Kopplingar till Trumps program

Det är lätt att göra kopplingar till det amerikanska tv-programmet The Apprentice, som också nämns i pjäsen. Det var en dokusåpa där karriärsugna kostymnissar i affärsvärlden tävlade i att smöra för högsta chefen, en viss Donald Trump. Varje avsnitt avslutades med att Amerikas nuvarande president valde ut ett offer, mer eller mindre godtyckligt, för att triumferande utropa: You're fired!

Annons

Affärsvärlden må vara en djungel, men vuxenmobbning finns överallt. Pjäsen "Bull" vill säga något väsentligt om ett problem som berör väldigt många människor. Den skildrar effektivt några typiska mekanismer som används för att förminska en annan människa. Det blir en parad av härskartekniker, som är väldigt obehagliga att se.

De andra rationaliserar sitt beteende, men de kan inte dölja sitt förakt för den svaghet de uppfattar hos Thomas. Det handlar om "avskjutning för att rädda arten", säger en av dem.

Tony och Isobel döljer möjligen en egen osäkerhet, men de är tvungna att rädda sina egna skinn. De följer sina lägsta instinkter och gör allt i sin makt för att förinta sin kollega. Samtidigt försöker Thomas förgäves slå tillbaka, men ensam är inte stark.

Övertygar inte helt

"Bull" har många kvaliteter, men den övertygar ändå inte till fullo. Det är länge lovvärt och intressant, utan att den gör något större känslomässigt avtryck.

Det beror kanske på att det är premiär, men det dröjer innan skådespelarna slår an rätt ton i materialet. Trots att de befinner sig så nära publiken, når de inte riktigt fram. Det vill sig inte riktigt och pjäsen berör inte så mycket som den borde göra.

Men så plötsligt - strax innan chefen mr Taylor anländer - hittar de rätt tonläge för en stund. Aktörerna växer in i sina roller och de syrliga elakheterna träffar mitt i prick. Samspelet mellan mobbarna mot den svaga i flocken övertygar plötsligt på ett slående sätt.

Det är lite för sent för att göra ett stort intryck. Pjäsen är kort och koncis, en knapp timme lång. När det är som mest intressant är det redan över.