Det är en beklämmande rekryteringshärva som rullas upp i Jönköpings-Postens granskning.

För en härva är det. Saker och ting ska benämnas vid deras rätta namn.

Det är uppenbart att en rad formella fel har begåtts i det här ärendet - eller icke-ärendet, måste vi säga, för något löneärende med dokumentation öppnades aldrig, i strid med kommunens policy.

Läs mer: Illa skött när stadsdirektören gav hög chef topplön

VI HAR ALLTSÅ en IT-chef, Kaj Stenman, som värvas med en månatlig lön på 75 000 kronor, nästan 28 procent mer än sin företrädare.

28 procent.

Det är en substantiellt högre lön. Vilket alla som behärskar mellanstadiematte begriper.

Detta utan hänsyn till det som normalt brukar vara tunga faktorer att beakta vid tillsättning av en tjänst: utbildning och erfarenhet. Stenman saknar – enligt alla rimliga mått att mäta – tillräckligt relevant sådan.

Det krävs då rätteligen markant förfinade färdigheter för att kompensera de här formella bristerna och försvara en så pass mycket högre lön jämfört med tidigare.

Vilka är dessa förmågor?

Svar:

Vi vet inte, eftersom något löneärende med rekryterings- eller anställningsdokumentation inte finns att tillgå.

Därmed faller på stadsdirektör Carl-Johan Korsås en förklaringsbörda.

HAN PÅPEKAR visserligen att det finns ledare på andra förvaltningar i kommunen som saknar fackkunskap. Så kan det givetvis vara – och de kan självklart göra ett prima jobb, som också Stenman har gjort.

Men nu gäller det inte vad som är presterat, utan rekrytering i förstaläget och Korsås förhållande till kommunens riktlinjer i det avseendet.

DET ÄR OCKSÅ skillnad på ledare och ledare, och det är skillnad på vilket ansvarsområde man har.

Somliga avdelningar och enheter inom kommunens förvaltningar har en mer generell inriktning, som analys- och utredningsverksamhet, exempelvis, där ledaregenskaper överlag kan tillåtas väga tyngre och direkt spjutspetskompetens i och med det få en underordnad roll.

Så är dock inte fallet med IT-avdelningen, som är ett utpräglat expertorgan; det rör sig om att serva övriga kommunala funktioner inom IT- och systemområdet.

Det säger sig självt att den högst ansvarige för ett sådant gebit måste vara förfaren i facket.

Tänk tanken att, säg, en bygglovschef renons på utbildning och erfarenhet från byggsektorn skulle antas. Det vore ju faktiskt en skandal.

I den ställningen tillkommer förvisso myndighetsutövning, vilket fordrar särskilda krav. Men ändå, bygglov är en specialistfunktion precis som IT.

ATT MAN ÄR en god ledare ska följaktligen inte kunna förslå, även om, som Korsås bedyrar, det centrala i just Stenmans uppdrag var att verkställa en önskad omdaning på IT-avdelningen.

Kommunen måste kunna hitta både och i en och samma person.

Fast det har man inte ens försökt här - man har inte testat marknaden, då Stenmans tjänst, innan han erbjöds tillsvidareanställning, aldrig utannonserades.

Därför vet ju kommunen inte heller om den hade kunnat få någon starkare aspirant, oaktat Korsås förvissning om att man redan hade funnit den mest lämpade i Stenman.

Läs mer: Stadsdirektören struntade i reglerna

Annons

FÖR DET HÄR handlar inte om Korsås eget, personliga tycke eller aldrig så kunniga bedömning.

Det handlar om att icke-annonseringen är ett allvarligt brott mot kommunens rekryteringspolicy. Tjänster ska annonseras ut, det gäller inte minst högre chefspositioner.

De motiv och förklaringar som i Jönköpings-Posten lämnas av Korsås är inte tillfyllest, helt enkelt av den enda och rationella anledningen att marknaden inte sattes på prov. Det saknas med andra ord förnuftiga skäl till att avstå annonsering/konkurrensutsättning.

KOMMUNENS personalchef Ylva Millback slår fast:

"Det finns ingen lag som säger att man ska göra det på ett visst sätt. Sedan har vi rutiner som vi följer i 99 procent av alla rekryteringar – men inte i 100 procent."

Nej, det finns ingen uttrycklig lag.

Lagen om offentlig anställning (LOA) stadgar att "förtjänst och skicklighet" ska vara avgörande vid anställning i staten, men LOA gäller inte kommuner.

DÄREMOT ÄR kommunerna bundna av 1 kap. 9 § regeringsformen (RF 1:9), Sveriges viktigaste grundlag, som föreskriver att alla som "fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet".

Saklighet (fakta - inte känslor, relevans - inte ovidkommande omständigheter) och opartiskhet (objektivitet och professionalism - inte subjektiva värderingar) gäller som ovedersägliga kriterier även vid rekrytering/anställning av kommunal personal.

Dessutom borde det vara en självklarhet för varje kommun att i praktiken tillämpa rekvisiten förtjänst (erfarenhet, antal tjänsteår) och skicklighet (kunskap, kompetens) vid all rekrytering/anställning (givetvis efter eventuell viktning av dessa faktorer).

Det finns inget logiskt skäl till att göra avsteg härifrån, om man, som kommunen måste göra, ska beakta skattebetalarintresset.

När hänsyn tas till det perspektivet är det således egalt huruvida Stenman redan var på plats, var den som hittills hade utfört ett gott jobb etcetera, vilket betonas av Korsås.

HÄR KAN vägledning hämtas i den primära principen, etablerad i "Svensk kod för bolagsstyrning" som är ett etiskt regelverk för näringslivet, om "följ eller förklara".

Om du som bolag/bolagsledning inte följer kodens bestämmelser, måste du tillfredsställande kunna förklara dig. Annars är du att klandra.

Den här principens anda borde lämpligen gälla i det här fallet.

För vad Jönköpings kommun behöver är uppenbarligen något motsvarande, en rekryterings- och lönekod som är betydligt striktare och mödosammare – ens för den högste tjänstemannen – att kringgå än vad som bevisligen gäller idag.

Läs mer: Säkerhetsbolag utreder chefskritiken

DET FAKTUM att "alla var överens" (om det nu verkligen var så), som Korsås säger, och att ingen hade något att erinra mot tillsvidareanställning av Stenman häver/botar inte åsidosättandet av kommunens regelverk, eftersom detta är ägnat* att vara tvingande då det täcker ett intresse som inte går att kompromissa med eller avtala bort, nämligen skattebetalarintresset.

På så vis kan man säga att kommunens rekryterings- och anställningspolicy och RF 1:9 i förlängningen utgör en sorts "skattebetalarskyddsregler" i analogi med aktiebolagsrättens tvingande borgenärsskyddsregler, för att dra ytterligare en parallell till näringslivet.

Skattebetalarna kan ju i det här sammanhanget med fördel betraktas som kommunens naturaborgenärer* som den ska leverera till:

Medborgarna har ett intresse av att varje kommunal tjänst är ekonomiskt optimal, vilket åtminstone borde betyda att varje anställning och lön prövas ingående mot en specifik kravprofil, mot erfarenhet och kompetens efter att de dugliga har erbjudits att tävla sinsemellan i ett transparent förfarande.

ATT JÖNKÖPINGS kommun på det här sättet så nonchalant hanterar skattemedel, som det ju ytterst handlar om, när höjdare anställs på milt uttryckt dunkla grunder, är rent ut sagt bedrövligt.

Fotnot:

*"Ägnat" betyder – allt annat lika – att något objektivt föreligger, inte att det är själva syftet med regeln i fråga, ty "syfte" betyder att något i utgångsläget (när regeln skapas) subjektivt avses.

*Naturaborgenär är den som efter betalning har rätt att kräva leverans av varan/tjänsten. Penningborgenär är den som efter leverans av varan/tjänsten har rätt att kräva betalning.