Mediekonsumtionen är som bekant i ständig förändring och under 2010-talet har utvecklingen katalyserats av nya uppfinningar som framförallt surfplattan/läsplattan/paddan/pekdatorn (älskad pryl bär åtskilliga namn).

Med plattan i knäet får du tillgång till snart sagt alla världens medier, bara du har Wifi eller god G-uppkoppling.

På tisdagen släppte Statens Medieråd rapporten "Ungar & Medier 2017".

På en dragning i Stockholm berättar analyschefen på Medierådet, Ulf Dahlqvist, att surfplattan är de yngsta barnens väg in i det digitala livet.

Upp till 13 års ålder har nu plattan trängt ut den traditionella datorn som första digiapparat.

Från och med tonåren blir desktop/laptop vanligare igen, vilket förklaras dels av att skolarbetet kräver bättre skrivförutsättningar än vad plattan erbjuder, dels att i synnerhet pojkar börjar spela mer på allvar, särskilt med spel som kräver hög prestanda. Då måste det till en "gaming-dator".

Rapporten, baserad på SCB-statistik, bekräftar några trender som jag tror många har känt av.

En sådan är att "tv-tittandet blir alltmer fragmenterat", som Dahlqvist konstaterar. Det är färre än tidigare som ser på samma program.

Det här påverkar den "vardagssociala" tillvaron för många, menar han. Tv:n med funktion som lägereld avtar alltmer.

Bland unga tar istället videobloggar, så kallade vloggar, över, och ett antal "youtubers" är rena stjärnor med hundratusentals fans/följare av de på Youtube prenumererade kanalerna.

Annons

För att illustrera skiftet säger Dahlqvist att de i enkäten inte har frågat efter om barn och unga "tittar på tv", för det "är ingen som förstår vad vi menar", utan man frågar vilka filmer eller tv-program man kollar på.

Men all mediekonsumtion är inte digital. Och all konsumtion är inte i tillväxt.

I den analoga världen kämpar böcker om ungdomarnas uppmärksamhet. Läsandet sjunker i alla åldrar från 18 och neråt med undantag för 5-8.

Den klassiska bokslukaråldern 9-13 har mer kommit att bli en "medieslukarålder", säger Dahlqvist.

Nå, ska vi vara oroliga för att digitala medier tränger ut den traditionella bokläsningen?

Nej, enligt rapporten kan man inte dra några sådana slutsatser.

Snarare visar det sig att vid hög digikonsumtion läses även pappersböcker (e-böcker utgör alltjämt en mycket liten del av marknaden).

Läsning av skönlitteratur är ett förträffligt sätt att lära sig om andra människor, att förstå samhällen och kulturer samt hur det känns att vara en mänsklig varelse.

Så läslyft och läslov och allt vad som görs för att öka ungas läsande är bra.

Men av vad vi vet hittills verkar det alltså som om Youtube inte är boven att peka ut som orsak till att läsandet sjunker överlag.

Det digitala i sig är inte farligt, utan vad som bör uppmuntras i hemmen är mångfald: Spela gärna, kanske till och med flera timmar, men läs en bok då och då som omväxling.

I ett längre samhällsperspektiv är just ökad läsning viktig.

Av bland annat Pisa-rapporter har framgått att läsförståelsen hos svenska 15-åringar har sjunkit under rätt många år, även om det var en förbättring i senaste mätningen 2016.