Det är seriebolaget Egmont Kids Media Nordic som står bakom satsningen som går ut på att koppla ihop serietidningar med skolundervisning genom lärarhandledningar. Syftet är att öka elevernas läs- och skrivkunskaper.

Fakta: Cirkelmodellen

Genrepedagogik enligt cirkelmodellen är ett sätt att angripa olika ämnesområden i fyra steg:

..

Fakta: Cirkelmodellen

Genrepedagogik enligt cirkelmodellen är ett sätt att angripa olika ämnesområden i fyra steg:

1. Bygg upp kunskap om ämnesområdet.

2. Studera texter inom genren för att få förebilder.

3. Skriv en gemensam text.

4. Skriv en individuell text.

I december förra året sökte företaget referensklasser som kunde hjälpa dem att utveckla materialet. Som tack får klassen ett besök av serietecknaren Arild Midthun, som bland annat har tecknat Kalle Anka.

Bra respons

Det är läraren Emanuel Gustafsson som tagit initiativet till lektionsinslaget på Hjortsjöskolan.

På skolan undervisar man med hjälp av genrepedagogik. Eleverna i årskurs fyra har inom skolämnet svenska bland annat haft besök av en copywriter för att undersöka genren annonser. Näst på tur var serier och det var då Gustafsson fick tipset om Egmonts satsning.

I kombination med lärarhandledningen genom Egmont undervisar Gustafsson genom cirkelmodellen och väver in de fyra lässtrategierna (se faktarutor). Han ser positivt på det nya inslaget i undervisningen.

– Responsen från eleverna har varit bra, säger han.

Gustafsson säger att modern forskning pekar på att serier utvecklar läsande och skrivande.

Fakta: Lässtrategier

Används för att utveckla läsförståelse:

1. ”Spådam”: Gissa/spå varför något hände, ..

Fakta: Lässtrategier

Används för att utveckla läsförståelse:

1. ”Spådam”: Gissa/spå varför något hände, vad som kan hända framåt, är det rimligt?

2. ”Nyfiken”: Ställ frågor för att ta reda på så mycket som möjligt: varför, vad, hur etc.

3. ”Cowboy”: Fånga in viktiga ord, händelser. Sammanfatta text.

4. ”Detektiv”: Ta reda på et man inte förstått i text, läs om, sök i ordlista, fråga lärare/kompis.

– Det finns forskning som visar att det har betydelse för läsning, det beror på hur man jobbar med det, säger han.

Annons

Serier kan till exempel vara en bra ingång till läsande.

– Det finns de som inte gillar att läsa, jag tror att det här kan ge en skjuts, gillar man det här så kan man även gilla annat, säger Gustafsson.

Röd tråd

Att läsa serier kan också vara ett sätt att utveckla språkförståelse.

– Det finns många svåra ord i seriealbumen om Kalle Anka som vi använder, säger Gustafsson.

Han pekar på ordet ”polermedel” i en av serierutorna, ett nytt ord för många elever. Då kunde han direkt förklara betydelsen med hjälp av både ord och bild.

Klasserna har också koncentrerat sig på vissa typer av uttryck, typiska för seriegenren, som idiomatiska uttryck (till exempel: ”När det kommer till kritan”) och onomatopoetiska ord (olika läten och ljud).

– Eleverna tränar också på att få till en röd tråd i en berättelse och på att skriva framåtdrivande dialog, fortsätter Gustafsson.

– Det finns hur mycket som helst i serierna som det går att bygga vidare på om man vill.

Klasserna tar även läsplattor och appar till hjälp när de ska ta fram egna serier, både i samarbetsövningar och enskilt. Det blir sedan utgångspunkten när serietecknaren Arild Midthun träffar klasserna den 20 februari.

Gustafsson är positiv till att fortsätta använda serier i undervisningen i någon form.

– Beroende på var eleverna är i sin läsutveckling så kan alla läsa det här och man kommer framåt, det kan mycket väl följa med framöver men inte så intensivt som nu.

– Det handlar också om eleverna är intresserade.