Säg ensamkommande flyktingbarn och de allra flesta tänker sig en pojke – inte bara för att medias rapportering framför allt handlat om pojkarna, utan också för att de allra flesta är just pojkar. Men – ”de allra flesta” är inte detsamma som ”alla”.

#deensamkommandeflickorna

Ensamkommande flickor är betydligt mer utsatta än pojkar.

Riskerar att bli mer isolerade..

#deensamkommandeflickorna

Ensamkommande flickor är betydligt mer utsatta än pojkar.

Riskerar att bli mer isolerade när de kommer till Sverige.

Och etablerar sig i betydligt sämre utsträckning på arbetsmarknaden.

I en serie artiklar riktar vi fokus mot dem. De ensamma flickorna.

Av de drygt 35 000 ensamkommande barn som förra året ansökte om asyl i Sverige var nästan 3 000 flickor. Sedan dess har andelen flickor fortsatt att öka, för att enligt Migrationsverkets senaste rapport, ligga på 15 procent. Framför allt flyr flickorna från Afghanistan, Somalia och Eritrea men även från Syrien kommer nu allt fler flickor.

— Det beror på att konflikterna intensifierats, att det blivit ännu svårare att vara kvar i de här länderna. Risken för barnäktenskap ökar till följd av krig och instabilitet. Vi ser det bland annat i Syrien, där barnäktenskap kryper ner i åldrarna. I andra länder riskerar flickorna att hamna inom armén, som soldat eller som sexslav, säger Christina Heilborn, programchef på Unicef.

Våldsutsatta får ej stöd

Nyligen riktade människorättsorganisationen Human Rights Watch stark kritik mot Sveriges behandling av ensamkommande flyktingbarn. Så här skrev rapportförfattaren Rebecca Riddell på DN Debatt om just flickornas situation:

”Olämpliga boendearrangemang – till exempel när ensamma flickor placerats i gruppboenden med pojkar eller uppslitande förflyttningar – har haft långtgående effekter på en del av de intervjuade barnen. Våra intervjuer ingav också oro för att flickor som har utsatts för könsrelaterat våld inte uppmärksammas och får det stöd de behöver.”

Och bilden av flickornas mer utsatta situation, bekräftas av Christina Heilborn, Unicef. I samarbete med Göteborgs Universitet genomförde barnrättsorganisationen 2013 en studie om hur barnkonventionens rättigheter tillgodoses gällande ensamkommande flickor på flykt.

Ensamkommande flickor i länet

Fram till och med 8 maj hade 1130 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige under 2016. Av de..

Ensamkommande flickor i länet

Fram till och med 8 maj hade 1130 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige under 2016. Av dessa var 171 flickor vilket motsvarar cirka 15 procent.

Så här många flickor under 18 år och utan vårdnadshavare har från 2014 och fram till i dag anvisats till länets kommuner.

Aneby: 4

Eksjö: 12

Gislaved: 14

Gnosjö: 10

Habo: 2

Jönköping: 30

Mullsjö: 2

Nässjö: 29

Sävsjö: 9

Tranås: 10

Vaggeryd: 3

Vetlanda: 14

Värnamo: 1

Källa: Migrationsverket.

”Att både vara barn, flicka och flykting innebär en marginaliserad maktposition, eftersom den traditionella rättighetsbäraren är en vit, vuxen man”, skriver man bland annat i studien.

Hur mycket vet vi om flickornas situation?

— Det vi vet generellt är att flickor är mer utsatta än pojkar under själva flykten. Det kan handla om att utnyttjas sexuellt eller tvingas till äktenskap för att få möjlighet att passera en gräns, eller få följa med på flyktbåten. Omständigheterna är så extrema och utsattheten så stor, säger Christina Heilborn och fortsätter:

— Det finns också andra, fysiska svårigheter. Bara det att ha mens när man är ute och reser kan vara komplicerat, och då kan man tänka sig det under en sådan svår situation.

Saknas kunskap

I studien vid Göteborgs Universitet framkom också tydligt att många av flickorna har svårt att berätta vad de varit med om när de kommer till Sverige. Av skuld och skam, av rädsla för vad som ska hända med deras rykte eller på grund av att de helt enkelt inte orkar.

Det innebär i sin tur att flickorna riskerar att inte få det stöd och den hjälp de behöver.

Men enlig HRW:s rapport finns den risken – även om flickorna berättar. Rapportförfattaren Rebbecca Riddell refererade i en intervju i Svenska Dagbladet om rapporten, till 16-åriga Nadia från Afghanistan som våldtogs tolv nätter i rad av smugglaren. Trots att hon berättade detta för utredaren i Sverige sattes hon i ett gruppboende med pojkar mot sin vilja och fick heller ingen psykologhjälp.

Är svenska myndigheter för dåligt insatta i vad flickorna kan ha gått igenom på sin väg hit?

— Ja, det finns för lite kunskap hos myndigheter och beslutsfattare om problematiken kring flickors särskilda utsatthet. Insatserna för att stötta ensamkommande är väldigt fokuserad på ensamkommande pojkar. Det gäller att lyckas fånga upp flickorna och se vad de behöver för stöd. Framför allt att göra individuella bedömningar, lyssna in vad varje flicka behöver och utifrån det göra insatser och ge stöd, säger Christina Heilborn.