Extrema vädertyper, det låter precis så obehagligt som det är. Torkan och därmed hettan, blir vanligare och skyfallen faller oftare och blir häftigare. Den gångna sommaren och skyfallen som dränkte Jönköping i förra veckan visar att klimatet redan håller på att ändras. Ofta redovisas globala medelvärden och man kan tänka ett par graders temperaturhöjning på hundra väl inte är så farligt.

— Det man inte tänker på är att på Sveriges breddgrader kan ökningen bli flera grader högre, säger Måns Lindell. Då kan det bli rejält varmt och vi behöver kunna skydda oss både mot hetta och mot översvämning.

Räcker till fler

Måns Lindell är vattenexpert på Länsstyrelsen i Jönköpings län och han har under flera år följt arbetet med följder av klimatförändringar.

— Just i Jönköping har vi Vättern och det är gudabenådat, uttrycker han det. Det betyder tillgång till dricksvatten och sjön har kapacitet att försörja flera andra kommuner. Jag tror att inom kanske tio år avleds vatten till ett flertal kommuner i Örebro län, där flera orter har ställt frågan.

Rekorden slås

Just nu håller de långsamma vattenmagasinen på att fyllas på efter den regniga sommaren. Han beskriver även vädret som gudabenådat och det är inte konstigt om folk tänker att nu är allt bra igen.

— Vi upplever att det går från rekordlåga till rekordhöga nivåer, och rekord kommer att slås ännu mer framöver. Men räkna med att för varje gång det är torka blir grundvattennivån lägre än tidigare. Vi behöver tänka på det i allt vi gör, från privatpersoner, till industrifolk, arkitekter, kommuner, myndigheter och alla som planerar samhället.

Varmare vatten

Annons

Till Vättern igen, räddningsplankan. Den kommer att förändras och förändringen kan beskrivas som en försämring. Enligt länsstyrelsens uppgifter var medeltemperaturen under andra halvan av 1900-talet för kalenderåret knappt åtta grader på fem meters djup. Vi de tre senaste årens mätningar har medeltemperaturen varit tio grader, de högsta som hittills uppmätts. Om hundra år kan temperaturen stiga ytterligare några grader.

— De betyder inte att det blir så mycket varmare bad under sommaren, utan det är temperaturen under vintertid som stiger och höjer medeltemperaturen, säger Måns Lindell.

Ingen is, ingen röding

Så avancerade analyser har gjorts att han med stor grad av säkerhet kan säga att det inte finns is på Vättern på 2100-talet, om bara 80 år. Det får konsekvenser för allt som lever i vattnet. Rödingen, en kallvattenfisk, får försämrad reproduktion och kan försvinna. Gädda och abborre gillar varmare vatten och nya arter kommer att etablera sig efterhand. Arter som finns i mellersta Tyskland kan trivas här.

— Men här och nu har vi svårt att tänka oss Vätten utan röding, säger Måns Lindell.

Grumligare

Vattnets kvalitet påverkas också, det blir brunare och grumligt med mer plankton och grumlande ämnen som sand och lera.

— Vättern behöver kylas ner för att fungera. Tänk dig själv, när isen ligger som ett lock på sjön blir det förmodligen knäpptyst och vattnet stannar upp. Då sker en sedimentering vilket är bra för vattenkvaliteten. Men utan is kommer vattnet att röra sig hela vintern, sedimentationen fungerar inte som tidigare.

Djupare ner

Reningen behöver alltså anpassas för de nya förutsättningarna och Jönköpings kommun har redan sänkt vattenledningen som förser en stor del av invånarna med dricksvatten. Tidigare låg den cirka 20 meter ner, nu ligger den djupare än 50 meter ner, där vattnet är kallare.

— När ändå ledningen skulle göras om tog man delvis hänsyn till den kunskap om klimatförändringarna som vi har. Det är så vi behöver jobba ännu mer framöver.