EN FRAMTID som förhoppningsvis blir lite lugnare än det kaos som vid flera tillfällen har präglat mandatperioden; arenan, Axamoskogen, strömhopp från Moderaterna och nu senast Alliansens budget hotad innan alla utom SD gjorde gemensam sak och träffade en kompromiss.

Så vad är väl en politisk debatt på Harrys…?

Den kan ju vara allt annat än trist och tråkig. Den kan vara spänstig och spetsig, särskilt när det blir ping-pongdueller mellan ett par av debattörerna.

SOM NÄR kommunalrådet Andreas Sturesson (KD) i slutet hävdade att oppositionsrådet Ilan De Basso (S), aftonens starkaste debattör, hade ”ägnat hela kvällen åt att säga att minoritetsstyre är något ondskefullt”, efter att denne lagt ut orden om att det är möjligt med en majoritetskoalition efter 18-valet.

De Basso hade redan tidigare under debatten helgarderat genom att deklarera att minoritetsregerande går för sig, men att det kräver kompromisser och pragmatism.

Problemet med nuvarande regim, menade De Basso, är att det är en ”Trump-situation”: de rödgröna fick fler röster i valet 2014, men ändå knep Alliansen ett mer mandat.

Sturesson smashade snabbt: Det är inte antalet röster, utan antalet mandat som avgör vem som styr.

DET SLOG även gnistor om replikerna mellan Anna Mårtensson (L) och Staffan Eklöf (SD).

Mårtensson: Politik är känslor och passion. SD och L är ”ovänner”. Tycker så ”genuint illa” om SD:s politik. SD vill ”skrota” jämställdheten.

Eklöf: ”Det var ett brutalt argument”. SD vill ”skrota genusteorin”, men inte jämställdheten. Oavsett kön ska man ha samma förutsättningar.

Eklöf var för övrigt den ende som svarade att han kan tänka sig att samarbeta med alla partier. Öriga var, föga oväntat, måttligt intresserade av SD-samröre, för att uttrycka saken jättemilt.

De presenterade sina första-, andra- och tredjehandsalternativ med varierande grad av förtjusning. Mårtenssons entusiasm inför Centerns existens gick emellertid inte att ta miste på.

Annons

EN LÄNGRE tid av debatten ägnades följaktligen åt spelteori och frågan om makten – hur gripa den?

Sturesson påtalade att det är lätt att idéerna kommer i skymundan för en sådan diskussion. Förvisso ett klokt påpekande, men spel, taktik och strategi är en omistlig del av politiken (liksom dess innehåll), eftersom politik handlar om att säkra makt och utöva den.

När så idéerna väl kom på tal var frågan varför ett parti inte kan samarbeta med somliga, men med andra. Kommunstyrelsens ordförande Ann-Marie Nilsson (C) konstaterade att det bland annat handlar om ”synen på människor” och där finns en grundläggande skillnad mellan SD och C, exempelvis.

Margareta Sylvan (MP) menade att höger-vänsterskalan är ”förlegad” och att GAL-TAN-dimensionen gäller i stor utsträckning istället (Grön, Alternativ, Liberal – Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk).

Kommunalrådet Peter Jutterström (M) och De Basso menade å andra sidan att höger-vänster alltjämt är något som är aktuellt.

Konstigt vore ju annars. Ekonomiska frågor, där höger-vänster-konflikten är tydlig, kan ingen politiker undgå.

Ta bara en sådan sak som prioriteringar runt välfärdsutgifter (de enskilt största budgetposterna för en kommun) och hur finansiering ska kunna säkras (höjd skatt eller effektivisering).

I DEN SVENSKA, politiska debatten kan det ibland verka som om GAL-TAN dominerar. Kanske bland tyckarnördar som jag själv, men inte i den konkreta, kommunala verkligheten, den som måste hantera de där välfärdsprioriteringarna.

Dessutom kan mycket av kulturellt, socialt och nationalistiskt präglade frågor inordnas om man gör höger-vänsterskalan till ett koordinatsystem, där den vertikala axelns båda ändar varierar och anger såväl sakfrågor som värdeord (ekologi-ekonomi, individualism-kollektivism, till exempel).

En progressiv vänsterliberal har inte överdrivet mycket gemensamt med en marknadsliberal värdekonservativ, om vi ska tillåta oss att resonera smått stereotypiskt, även om båda kan bekänna sig till borgerligheten.

Så jag tror som Jutterström och De Basso.

Valet, åtminstone det i Jönköping, kommer att avgöras på det röd-blå fältet, där V gärna spelar ut sina prioriteringar: miljö, klimat, bostäder och transporter.

Eller som V:s debattör Thordis Samuelsson svarade på frågan från en av moderatorerna: självklart ska man rösta på V om man vill vara säker på att det bedrivs vänsterpolitik i kommunen.

FOTNOT: Dan Sylvebo är regionchef på Svenskt Näringsliv i Jönköpings län. Han var politisk redaktör på Jönköpings-Posten 2010-17. Med denna krönika inleder han sitt medarbetarskap som fristående krönikör i Hall Medias kanaler.