Pulsen är hög och hästen Allan har märkbart ont, vill inte röra sig mer än nödvändigt. Han är distriktsveterinären Angelica Jonassons första patient för dagen, han har fång i alla fyra hovarna. Det är ett återbesök och Allan har inte svarat på medicinen så som Angelica hade önskat.

— Han har klassiska fångsymptom, det var tråkigt att det inte hade blivit bättre. Vi får prova en annan behandling, säger Angelica.

— Jag tyckte att han var piggare för några dagar sedan men det har gått bakåt igen, säger Allans ägare Ywonne Gustavsson och klappar om den grå mulen medan veterinären går till bilen för att skriva ett nytt recept.

Bagageutrymmet i kombin är fyllt med lådor och backar. Mediciner, sprutor, överdragskläder och gummistövlar är lite av det en distriktsveterinär behöver ha i beredskap för att kunna göra sitt jobb utanför mottagningen. De sex veterinärerna i Forsheda täcker stor del av Jönköpings län, och en bit in i Kronoberg.

Kollegorna delar på jouren, varsitt dygn per vecka har de beredskap, samt en helg var fjärde - femte vecka. Vid akuta ärenden ska de vara redo, oavsett tid på dygnet.

— När man måste stiga upp mitt i natten och det är kallt ute, det är väl då jobbet är lite mindre roligt, säger Angelica.

Fakta: Distriktsveterinärerna

Distriktsveterinärerna är en del av Jordbruksverket och en garanti för att det finns tillg..

Fakta: Distriktsveterinärerna

Distriktsveterinärerna är en del av Jordbruksverket och en garanti för att det finns tillgång till veterinär service dygnet runt, året om.

Mottagningar och filialer finns på omkring 100 platser över hela landet. Inom Distriktsveterinärerna jobbar cirka 310 veterinärer och 115 legitimerade djursjukskötare/djurvårdare. I Forsheda jobbar sex veterinärer och två assistenter.

Distriktsveterinärerna har så kallad förtroendearbetstid, vilket innebär att de förväntas arbeta över dagar då det behövs och de kan gå hem tidigare under lugna arbetsdagar.

De har en grundlön och en lönedel som är provisionsbaserad.

Källa: Jordbruksverket och Angelica Jonasson

— Och det är aldrig roligt att behöva ge besked att det bästa för djuret är att avliva det. Vi jobbar lika mycket med människor som med djur.

I dag har hon inte jour utan alla besök är förbokade, antingen sedan tidigare eller så bokades de in under morgonens telefontid. När hästen Allan fått sitt recept går turen vidare till en mjölkgård.

Kor är Angelica van vid sedan barnsben, som dotter till mjölkbönder väcktes hennes intresse för djur tidigt. När hon ett år efter studenten kom in på veterinärutbildningen i Uppsala vågade hon inte tacka nej. Chansen att bli veterinär fick inte gå förlorad.

Annons

— Jag har alltid gillat att arbeta med djur. Att vara veterinär är ett omväxlande arbete, det kräver tankeverksamhet och problemlösning samtidigt som jag får träffa både människor och djur, säger hon.

Trots att utbildningen är fem och ett halvt år och Angelica Jonasson inte är mer än 27 år gammal har hon redan jobbat som veterinär i ett och ett halvt år.

När hon parkerar vid mjölkgården kommer lantbrukaren Anders Gustafsson och hälsar. Fjorton av hans kalvar skuttar nyfiket runt i halmen när vi kliver in i ladugården. De flesta av dem ska avhornas och pojkarna ska kastreras.

Anders är en av två mjölkbönder kvar i området. När många mjölkbönder lägger ner sin verksamhet försvinner också många djur för veterinärerna att behandla.

— Man brukar säga att varje lantbrukare ger fyra – fem arbetstillfällen utöver sitt eget. Antalet mjölkkor har minskat de senaste åren och det har vi också märkt av, säger Angelica samtidigt som hon ger kalvarna narkosmedel.

När de somnat får de lokalbedövning innan Angelica börjar bränna bort hornanlag och klippa bort kulor.

— Det är nog inte det första man tänker att man ska göra om man drömmer om att bli veterinär, säger hon och ler.

Hornen tar man bort av säkerhetsskäl, så djuren varken kan skada varandra eller människor. Testiklarna tas bort dels för att han- och hondjur ska kunna gå i samma hage och dels för att stutar – kastrerade hanar – har ett lugnare temperament än tjurar.

När kalvarna börjar kvickna till ska två kor med juverinflammation undersökas innan Angelica kan ta lunch. Hon kontrollerar mjölken, som i de infekterade juvren är gulaktig och kornig, och sätter in behandling innan det bär tillbaka till mottagningen.

Samtidigt som det blir färre och färre mjölkkor att behandla har smådjurskliniken fått allt fler patienter. Det har distriktsveterinärerna anpassat sig till. 2013 byggdes de nya lokalerna i Forsheda och då utökade man till två behandlingsrum och en operationssal där veterinärerna kan ta hand om husdjuren.

I dag är det lugnt på smådjurskliniken. Distriktsveterinärerna jobbar så kallade förtroendearbetstider så de kan de gå hem tidigare dagar som det är lite att göra. Men de måste vara beredda att jobba över andra dagar, när det händer mer.

— Fast det finns nästan alltid saker att göra. Det ska skrivas journaler, vi ska ringa på provsvar och kolla upp hur det gått för patienter. Så vi jobbar nog oftare över än vad vi går hem tidigt, säger Angelica Jonasson.

Sedan tar hon på sig jackan och ger sig av till en ny kull kalvar.

— En dag är aldrig den andra lik. Men det finns mer eller mindre vanliga dagar, detta är en ganska vanlig dag, säger hon.

Fotnot: Fång är en relativt vanlig sjukdom hos hästar, delar i hoven blir inflammerade vilket orsakar smärta.

Fakta: Angelica Jonasson

Ålder: 27 år.

Bor: På landet utanför Värnamo.

Familj: Sambon Tedh och hunden Majken..

Fakta: Angelica Jonasson

Ålder: 27 år.

Bor: På landet utanför Värnamo.

Familj: Sambon Tedh och hunden Majken, en dansk-svensk gårdshund.

Fritidsintresse: Träna med hunden, och träna själv. Umgås med familj och vänner.