Viktor Rydberg. Vad minns vi av honom idag?

Entusiaster finns naturligtvis. I Viktor Rydberg-sällskapet med Birthe Sjöberg och Tore Lund i spetsen. Och till för nyligen de drivande – med den oförtröttliga Elisabeth Pontén Lindqvist i spetsen – bakom Viktor Rydbergmuseet på gamla hospitalsområdet. Delar av samlingen finns nu i anknytning till den stadshistoriska utställningen i Arkivhuset.

Julserie

Årets julserie på kultursidorna handlar om Viktor Rydbergs "Tomten". Vi har bett nutida för..

Julserie

Årets julserie på kultursidorna handlar om Viktor Rydbergs "Tomten". Vi har bett nutida författare och poeter att göra egna tolkningar av den kända dikten. På så sätt hoppas vi bidra till en förnyelse av jullyriken.

Håll utkik på kultursidorna och i våra digitala kanaler i december månad. Namnen på de deltagande författarna håller vi hemliga än så länge.

Entusiasterna minns. Och vårdar minnet av denne store tänkare. För betydande var han, Rydberg:

– Ingen svensk diktare inger en sådan respekt som Viktor Rydberg. Det finns goda skäl för det. Han hade en så märklig bana den där Jönköpingsgrabben som blev moderlös vid fem års ålder och vars svårmodige far i sin sorg blev ett fall för fattigvården. Detta maskrosbarn blev mot alla odds sin tids lärdaste och mångsidigaste kulturpersonlighet, konstaterade litteraturprofessorn Per Rydén när han för tre år sedan tog emot Smålands Akademis och Hallpressens Viktor Rydbergpris i Kristine kyrkan.

Men vi andra? Vad minns vi?

"Tomten" naturligtvis. Som är så mycket mer än hård midvinterköld och vit snö på taken. Och en annan julanknuten text: "Gläns över sjö och strand". Idag vår mest kända Trettondagspsalm, men som i Rydbergs Jönköpingsroman "Vapensmeden" framförs en mjuk sommarnatt på Vättern. Och skall vi vara noga finns det inget om jul i "Tomten" heller.

Icke desto mindre: dessa två Rydbergska alster lever.

Singoalla

Sedan finns det väl en och annan som fortfarande läser "Singoalla" – aktuell på sitt sätt i takt med att de romska tiggarna blivit fler på våra gator. Och raderna ur hans "Kantat":

Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas, det är en skörd, som undan honom bärgas, ty den hör evighetens rike till.

Annons

känner väl ännu en del igen. Men hur många vet att det var Viktor Rydberg som höll i pennan?

"Tomten" skrev Rydberg under en promenad i Slottsskogen i Göteborg tillsammans med sin välgörare, politikern och publicisten, S.A. Hedlund. Dikten publicerades i Ny Illustrerad Tidning 1881. För illustrationerna stod Jenny Nyström – smålänning hon också. Från Kalmar. Bilderna kom att prägla den allmänna uppfattningen om hur en tomte skulle se ut.

Ändå var karln – Rydberg – så mycket mer än skald och författare. Han arbetade som journalist i de liberalt sinnade organen Jönköpingsbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Han verkade som översättare av bland andra Goethe och Edgar Allan Poe. Han var religionsfilosof och retade med sin bok "Bibelns lära om Kristus" gallfeber på den kyrkliga ortodoxin. Därtill var han lärare och kulturhistoriker. Samt professor och ledamot av bland annat Svenska Akademien.

Dock var det alltså länge sedan, 1800-talets andra halva. Och han skrev på ett språk inte alltid är helt tillgängligt för nutida läsare. Två troliga förklaringar till att bredden i Rydbergs värv idag är relativt okänd.

Maskrosbarn

”Maskrosbarn” sa Per Rydén i sitt tal. Ja, hans uppväxt i vår stad var inte så kul. Född med en far som var fångvaktare 1828. Hans mor dog redan 1834 tillsammans med runt 650 andra i den koleraepidemi som skoningslöst slog mot Jönköpings fattigaste denna tryckande sensommar. Hon ligger begravd strax intill Slottskapellet. Allt detta blev för mycket för Viktors far som gick ner sig i alkoholism. Syskonskaran skingrades; den blivande kulturpersonligheten blev fosterbarn.

Viktor Rydberg hade dock läshuvud. Skolan låg i Kristinagården. Och på kyrkan intill finns hans initialer inristade. En tidig klottrare var han med andra ord. Tänk om han vetat att just i denna kyrka delas, sedan tolv år, ett pris ut i hans namn vart tredje år!

Efter ett par tuffa år i Växjö – ekonomin var ett verkligt bekymmer, men också mobbande skolkamrater i stiftsstaden – kom han till Lund och universitet där. Där trivdes han bättre.

Sina sista år bodde i Viktor Rydberg i Djursholm utanför Stockholm. Är 1895 gick han ur tiden. Begravningen ägde rum i huvudstaden– men vilar gör Rydberg i Göteborg.

Ett och annat finns alltså att minnas. Mer än "Tomten" och "Gläns över sjö och strand".

Läs också Yvonne Teiffels krönika: Viktor Rydberg har hamnat i skrubben

Jul