Moderaterna vill gå med i Nato. Vad säger du till dem som menar att ett svenskt Natomedlemskap stressar/provocerar Putin mer än håller honom lugn?

— Det är ett argument som förekommer och delvis behandlas i den utredning (SOU 2016:57) som ambassadör Krister Bringéus var ansvarig för, konstaterar Hans Wallmark. Den säger att ett svenskt medlemskap skulle skapa en viss initial oro från rysk sida. Men det skulle inte vara något oväntat eller förvånande, därför att från ryskt perspektiv råder ingen tvekan om i vilken idésfär Sverige befinner sig.

Sverige är dessutom EU-medlem och i Lissabonfördraget finns, säger Hans Wallmark, "hårda, om än inte tillräckligt skarpa, formuleringar" om att ge varandra stöd i händelse av kris eller katastrof.

Fast Lissabonfördraget innebär ingen skyldighet att militärt hjälpa.

— Nej. Vilket Frankrikeaffären visade. När Frankrike begärde hjälp efter terrordåden i Paris använde man artikel 42.7, där alla EU-medlemmar är förbundna att bidra, men det definieras inte hur. Där tyckte vi moderater att regeringen kunde ha hjälpt mer än man gjorde, till exempel erbjuda Gripen-plan till konfliktområdet i Irak.

Hans Wallmark menar att 42.7 aldrig kan ersätta artikel 5 i Natostadgan som är direkt bindande för medlemmarna.

SVERIGE HAR EN tradition av militär alliansfrihet: Vi har stått mellan öst och väst, varit medlare i konflikter och i kraft av en neutral position blivit en viktig skiljedomsplats för internationella handelstvister.

Vad säger du om jag säger att det blir svårare att upprätthålla denna status för Sverige som självständig internationell aktör, om vi går med i Nato?

— Det är fel. Dels finns det goda exempel på väldigt tydliga Natomedlemmar som är mycket aktiva i olika fredsprocesser och mejslar fram en linje. Titta på Norge, inblandat både i Palestina och på Sri Lanka.

Det är viktigt att hedra den duktiga diplomatin, anser Hans Wallmark.

— Här får man skilja på innehåll och plakat och där har den rödgröna regeringen valt plakat. Jag tror att det absolut är möjligt att ha en linje som fredsmäklande nation, även om du är med i Nato.

Bringéusrapporten, säger Hans Wallmark, betonar att det är mycket liten risk för att Sverige blir utsatt för ett direkt angrepp.

— Men Sverige blir oundvikligen indraget i en konflikt som rör vårt närområde. Det är för att höja den vindbryggan som vi behöver ett svenskt Natomedlemskap och fortsatta satsningar på försvarsförmåga.

Annons

USA ÄR KLART dominerande i Nato. Trump är oberäknelig och har visat osund Putinvurm. Trump kan sitta i åtta år. Han har sagt att övriga medlemmar måste ta mer ansvar, så Natoförändringar kan inte uteslutas.

Mot den bakgrunden, vad säger du om motargumentet att Sverige vet vad vi har, men inte vad vi får?

— Under den rödgröna regeringen har Sverige lutat sig väldigt tungt mot den transatlantiska länken, mot USA. Vita huset är tämligen oberäkneligt och där finns en dragkamp om vilken Rysslandspolitik man ska välja.

Här, menar Hans Wallmark, ligger paradoxen i den svenska Natodebatten: I grunden är vi mer sårbara om Sverige bara litar till bilaterala USA-kontakter och tron på att USA har gett Sverige en särställning. Med Trump vet man inte vad som gäller.

— Då är Nato med sin institution, uppbyggnad och samarbete 28 länder emellan mycket starkare. Det är fel att tro att Nato är lika med USA, Nato är lika med 28 medlemsstater. Det ger ökad säkerhet med fler och ett mindre beroende av Trump att inte lägga alla ägg i USA-korgen.

Hans Wallmark medger att Trump för närvarande "är en dålig kampanjarbetare för ett svenskt medlemskap".

— Men innehållsligt är argumenten för Nato starkare. Det finns bara ett garanterat sätt att veta att man får hjälp, och det är att vara Natomedlem för då har man artikel 5.

I EN DEBATTARTIKEL i SvD skriver LRF och Civilförsvarsförbundet att Sverige inte längre är självförsörjande på mat, vilket i händelse av kris eller krig kan leda till sjukdom, svält och död.

Vad vill Moderaterna göra för att stärka den civila delen av försvaret?

— Det är viktigt att ta sig an totalförsvarets olika utmaningar. Det handlar om försörjningssäkerhet: mat, mediciner, drivmedel. Och man måste fundera på vem som är ansvarig för vad. Betona det personliga ansvaret – hur klarar jag några dagars vatten- eller elbortfall? – det kommunala ansvaret och inte minst det nationella ansvaret där mer samverkan med näringslivet behövs.

Det handlar inte om att bygga upp nya, stora lager igen, säger Hans Wallmark, utan att finna lösningar som klarar tider av påfrestning.

— Debatten har varit väldigt mycket krig eller fred, svart eller vitt. Vi behöver förbereda oss mer för en gråskala, där påfrestningar är mer utdragna över tid och mer svårbedömda. Om radiomaster och kraftförsörjningen utsätts för sabotage eller om vi får IT-attacker påverkar det samhället, och det är svårt att veta om det är krig eller fred. Det här med hybridkrigföring eller icke-reguljära strider kommer vi se mer av.

Hans Wallmark konstaterar att det inte räcker med att bara prata om att stärka försvarsförmågan, den som mest handlar om "bomber och granater".

— Vi måste också prata om att stärka den svenska förmågan, motståndskraften, att hantera stora samhällsutmaningar. Vad händer om strömmen går i Jönköpingstrakten och är borta i sju dygn?